Utvecklingen i Västerbotten

Västerbotten_kommuner_sjptal

Länet utvecklas ungefär som Riket. Det uppdrag man fått av huvudkontoret, minska till 10,2 senast 2020-12, lär man klara.

Men i länet finns också den kommun som har Rikets allra högsta ohälsotal. Det är Storuman. Och i den kommunen har minskningen nu helt avstannat. Också de närliggande kommunerna har både ett bekymmersamt läge nu men OCH en bekymmersam utveckling.

Sorsele har, liksom Storuman, slutat minska. Varning, varning.

Är inte detta småfånigt? De här små (i befolkning) kommunerna betyder mycket litet för utvecklingen i länet och närmast ingenting för utvecklingen i Riket.

Nej, detta är viktigt. Vi måste ha en rättssäker tillämpning av försäkringen i hela landet. Därmed kan inte vissa kommuner tillåtas avvika så påtagligt som dessa. Om inte, förstås, det råder särskilda förhållanden.

Så vad är det för ohälsoproblematik som drabbat Storuman, Malå, Lycksele och Sorsele? Den kunskapen måste fram. Det kan bli försäkringskassan som berättar. Men det kan också bli lokala media.

Få se vem som hinner först…

Extrema sjukpenningtal per juni 2018

Redovisningen här handlar om precis samma kommuner som för en månad sedan.
Det enda som hänt är att sjukpenningtalen är aningen lägre.

För kvinnor
Högst Malå (Västerbotten) med    22,92
Lägst Danderyd (Sthlms län) med 7,02

För män
Högst Ånge (Västernorrland) med  12,80
Lägst Danderyd (Sthlms län) med    3,24

För samtliga
Högst Storuman (Västerbotten) med 16,10
Lägst Danderyd (Sthlms län) med        5,14

Största snedfördelningen mellan könen finns i Hällefors i Örebro län.

Där är sjp-talet för kvinnor 17,14 och för män 5,50, dvs kvinnorna är mer än 3 gånger så mycket sjukskrivna som männen.

Den minsta snedfördelningen mellan könen finns i Ödeshög i Östergötland.

Där är sjp-talet för kvinnor 8,67 och för män 8,30. Men inte i någon kommun är männen mer sjukskrivna än kvinnorna.

Hur långt till målet 9,0?

minskning_län_1806

Rikets mål är 9,0, men varje län har fått ett eget uppdrag/mål. Längst till höger hittar vi Jämtland och Norrbotten som båda redan nu nått sina respektive mål. Västernorrland, Halland och  Gotland behöver inte minska sitt sjukpenningtal mycket för att nå sina respektive mål. Det behöver däremot Södermanland och Jönköping. Särskilt för Jönköping är läget bekymmersamt eftersom sjukpenningtalet där ökat sedan årsskiftet.

Riket behöver minska med 8% för att komma ner till ett sjp-tal på 9,0. Eftersom man har nära 2,5 år på sig lär det lyckas – om nuvarande utveckling fortsätter. Men eftersom vi hittills inte riktigt kunnat förstå varför sjukskrivningar ökar och minskar så kanske ändå osvuret bäst.

De riktigt långa sjukfallen fortsätter att öka

2års

Då regeringen tog bort den bortre tidsgränsen ökade såklart de långa sjukfallen. Det syns tydligt i diagrammet ovan.

Utvecklingen är dock olika i olika län.

långa fall per län_1804Västernorrland och Jämtland visar minskning under de senaste 12 månaderna. För Riket är ökningen 25 procent. Det är mycket ….

Många län har ökat sina riktigt långa sjukfall med mer än 30 procent. Det är ännu mer …

Då kan det ju vara en tröst att veta att totalt sett minskar de pågående sjukfallen.

påg_sjukfall

Detta är per april. Men vi vet genom utfall tom juni vad gäller utbetalda sjukskrivningsdagar att minskningen i sjukförsäkringen håller på att bromsa in. I juli lämnar FK en ny prognos och den kommer med all säkerhet att visa på väsentligt mindre minskning för året än vad man tidigare trodde på.

Skört läge – nu med juniutfall

FK har släppt sjukskrivningsdagar utbetalda i juni och det sköra läget finns kvar.

skört läge_1806

Minskningen i korta fall måste vara större än ökningen i långa fall för att det ska bli en minskning på totalen. Och hittills är det så. Men en framskrivning av utfallet i korta och långa fall var för sig säger nu att dagarna i korta fall kommer att minska med 4,6 miljoner medan de i långa fall kommer att öka med 4,0 miljoner. Skört läge ……

Troligt_länen

Norrlandslänen, som tidigare år haft oresonligt höga värden, visar numera på stora minskningar. 6 län slutar troligen på ökningar för 2018 och ytterligare två, Halland och Södermanland,  ligger väldigt nära att också hamna i den gruppen.

Och även om vi troligen hamnar på minskning i år så lär den inte bli så stor som FK senast prognostiserade. Den syns rätt tydligt i den här grafen. Det kommer snart en ny prognos och det blir spännande se hur mycket (inte om) FK kommer att räkna upp det troliga utfallet.

utfall_prognos2

Ett sätt att jämföra ett läns utveckling med (t ex) Rikets

Då man vill visa en akties utveckling jämfört med  något index eller en annan aktie brukar man använda en typ av diagram som kan användas också för att spegla vad som händer i sjukförsäkringen.

aktie_23

Såhär ser det ut då utvecklingen i Jämtland jämförs med utvecklingen i Riket. Ett kort tag i början av 2013 är utvecklingen i Jämtland ungefär som i Riket. Men sedan ser vi en minskning i Jämtland som är dramatiskt mycket bättre än i Riket.

aktie_22.jpg

För Västernorrland ser utvecklingen annorlunda ut, men i grunden är det positivt. För länet har i maj 2018 ett läge som är bättre än om det följt Rikets kurva.

aktie_04.jpg

Litet värre är det med Södermanland. Där ligger länet i maj 2018 sämre till än om det följt utvecklingen i Riket. Södermanland är därför ett län som jag i någon annan post i den här bloggen kallat för ‘eftersläntare’.

Försäkringskassan aviserar höjd prognos

Precis som jag anade (se mitt förra inlägg) kommer FK att höja sin prognos vid uppdateringen i juli. Man skriver:

Det saknas ännu detaljerad sjukfallsstatistik för perioden, men indikatorer pekar på att inbromsningen hittills under 2018 inte kan förklaras av en enskild faktor utan är sannolikt en kombination av fler startade och färre avslutade sjukskrivningar än prognostiserat. Sammantaget medför detta att prognosen för utgifterna sannolikt kommer att höjas vid nästa prognostillfälle.

Kanske kan sjukförsäkringen dyka upp bland valfrågorna ändå. Det mesta som årligen kostar kring 35 000 000 000 kr är värt både analys och diskussion – tycker jag.

Så här har algoritmen beräknat den troliga minskningen under 2018. Det skulle inte förvåna mig om FK ansluter sig till denna bild, dvs en minskning kring 2,5%.

Troligt_riket

 

De långa sjukfallen ökar ytterligare sin andel

dagar_per_fallängd3

I en situation där sjukskrivningsdagarna totalt sett börjat minska är det oroande att de dagar som betalas ut i långa sjukfall blir en allt större del av totalen. Och ökningen handlar dessutom de allra längsta sjukfallen, de som är längre än 2 år.

De dagar som betalas i sjukfall som är 180-364 dagar (ljusgröna ytan i bilden ovan) minskar sin andel. För den mörkgröna resp den ljusröda ytan är förändringarna små

Då den bortre tidsgränsen togs bort av regeringen ökade självfallet de långa sjukfallen och därmed deras andel av dagarna. Det hindrar inte att då jag ser diagrammet tycker jag att ökningen är oroväckande stor. Sedan sist har bilden kunnat uppdateras med utfall till och med april. Och utvecklingen fortgår som tidigare.

Ansträngningarna att få ned sjukskrivningarna kan ju inte enbart handla om de kortare sjukfallen. De långa sjukfallen är sjukfall därför att man bedömer att den sjukskrivne har goda möjligheter till återgång i arbete. Annars är sjukersättning/förtidspension rätt förmån.

Därför skulle jag vilja se en statistik som handlar om hur långa sjukfall avslutas. Hur många återgår i arbete efter en sjukskrivning som varat mer än 2 år? Antal och andel – det skulle ge ett bra underlag för en diskussion om tillämpning av reglerna för beviljande av sjukersättning.

Administrativa effekter

Det finns dom som tror att sjukskrivningarna uttrycker ohälsoläget hos den arbetande befolkningen. Så är det inte. Ingen av oss tror nog egentligen att ohälsan var större 2003 än den är nu. Vi tror kanske inte heller att de som bor i Malå är så oerhört mycket sjukare än de som bor i Danderyd. Sjukskrivningarna uttrycker också annat än medicinsk ohälsa. Annars hade ju inte Jämtland och Västernorrland kunde minska sina sjukskrivningstal på det sättet vi nu kan iaktta.

I det här diagrammet ser man att de pågående sjukfallen varje år är som längst just i augusti. Och det speglar inte ohälsans variation. Snarare (skulle jag tro) speglar det att man tenderar att vara sjukskriven över sommaren och nya läkarbesök och prövningar hos försäkringskassan sker inte förrän mot hösten.

Den som tror annorlunda får gärna höra av sig.

Medel_fallängd_riket

FKs maj-prognos

Igår (2 maj) lämnade FK en ny prognos. Jag hittar den inte på deras webbplats, men du kan ladda ner den här Utgiftsprognos 201805.

För sjukskrivningarna räknar man fortsatt med minskningar, men långsammare.

jmf_prog_1805

Ett sammanfattning av argumenten för den nya prognosen är denna:

”Sammantaget medför utvecklingen av antalet startade sjukfall och deras varaktighet att antalet pågående sjukfall minskar för samtliga fallängder under 2018 och 2019 för att därefter utvecklas stabilt. Sjukfall i fallängder längre än 2 år förväntas dock att öka under större delen av innevarande år för att sedan börja minska.”

När det gäller de långa sjukfallen gör FK en särskild notering:

”Antalet pågående sjukfall som är längre än 2,5 år har ökat väsentligt sedan 2015, vilket i huvudsak beror på att den bortre tidsgränsen om maximalt 914 ersättnings-dagar avskaffades 1 februari 2016. Förändringar i regelverket medför att jämförelser över tid försvåras. En stor majoritet av de som tidigare lämnade försäkringen på grund av uppnådd maxtid återvände sedermera till sjukskrivning och startade ett nytt sjukfall. Under det gamla regelverket med en bortre tidsgräns överskattades därför antalet korta sjukfall i sjukfallsstatistiken, medan antalet långa sjukfall underskattades markant. Efter korrigeringar för detta framgår att ökningen av de långa sjukfallen inleddes redan under 2013 och inte i samband med att tidsgränsen togs bort.”

Fetstilen ovan har jag lagt till. What goes up must come down, jag vet. Men vad talar egentligen för att ökningen av de långa sjukfallen ska brytas under 2018? Nåja, FK har i denna prognos inte haft möjlighet att ta hänsyn till effekterna av regeringens senaste styrsignal – att byta generaldirektör.

Mer fokus på samordningsuppdraget och överlämningarna till arbetsförmedlingen bara måste komma att förlänga de berörda sjukfallen. Effekterna kommer att bli synliga i månadsutfallen före valet. Det är min tro,  det vet jag visst (en lätt förvrängning av psalm 240).

FK räknade i februariprognosen med en minskning av sjukskrivningsdagarna på nära 8%. I den nya prognosen har man justerat till en minskning på drygt 6%. Själv skulle jag bli överraskad om minskningen blir större än 3%.

FKs nästa prognos, som lär komma i juli, blir extra intressant läsning. Och den kommer jag förstås att publicera och kommentera här på min blogg. Men dessförinnan kommer det att finnas mycket att läsa och begrunda kring månadsutfallen.