Länge har det varit så att minskningen på totalen har berott på att dagarna i korta sjukfall har minskat mer än dagarna i långa sjukfall har ökat. Pandemin har medfört att nu är det inte längre så.

I diagrammet syns tydligt att ökningen i kortare sjukfall är riktigt påtaglig. Nu har vi utfall tom juli månad. Detta blir spännande att följa.

Algoritmens beräkning av det troliga utfallet för helåret ser ut såhär:

Dagarna väntas nu öka med 1,1 miljon dagar och kring två tredjedelar av detta kommer från de kortare fallen, som vi alltså kan tydligt se ökar.

Osäkerheten i den där ‘förutsägelsen’ är förstås stor. Pandemin är på inget sätt över. Det finns därför all anledning att fortsatt följa vad som händer. Den senaste utvecklingen ledde ju till en nedräkning av det troliga årsutfallet

Ökningarna är starkt koncentrerade till Stockholm. Givet vad vi redan vet finns det ingen anledning att vara förvånad.

Det syns rätt tydligt att den procentuella ökningen för perioden jan-maj är mer än 3 ggr större i Stockholm än i Riket.

Lika spännande är kanske att det, trots pandemin, finns län som rätt kraftigt minskat sina dagar. Obs att här pratar vi utfall, dvs konstaterade fakta.

Om/när smittspridningen når andra län blir det spännande att följa om dessa visar på en utveckling liknande den vi ser i Stockholm.

För att förstå vad som händer (och sannolikt kommer att hända) är det alltså viktigt att också bevaka den regionala nivån.

Dagarna i korta (<2 år) sjukfall har totalt ökat med 500 tusen. Stockholm ensamt har ökat med nära 460 tusen. Det är nästan hela ökningen i Riket. Att Stockholms andel starkt ökat beror på att i just det länet ser man ingen minskning av ökningen.

Länge har det varit så att minskningen på totalen har berott på att dagarna i korta sjukfall har minskat mer än dagarna i långa sjukfall har ökat. Pandemin har medfört att nu är det inte längre så.

I diagrammet syns tydligt att ökningen i kortare sjukfall är riktigt påtaglig. Nu har vi utfall tom juni månad. Detta blir spännande att följa.

Algoritmens beräkning av det troliga utfallet för helåret ser ut såhär:

Dagarna väntas öka med 1,5 miljon dagar och kring 60% av detta kommer från de kortare fallen, som vi alltså kan tydligt se ökar.

Osäkerheten i den där ‘förutsägelsen’ är förstås stor. Pandemin är på inget sätt över. Det kan därför finnas anledning att simulera vad som händer om de kommande månaderna kommer att visa på en ökning lika stor som ökningen i snitt för månaderna mars-juni.

Gör vi det får vi denna bild.

Då skulle alltså ökningen bli kring 2,4 miljoner för året. Den här simuleringen kommer jag framöver att uppdatera, förstås.

Den här ökningen är starkt koncentrerad till Stockholm. Givet vad vi redan vet finns det ingen anledning att vara förvånad.

Det syns rätt tydligt att den procentuella ökningen för perioden jan-maj är nära 3 ggr större i Stockholm än i Riket.

Lika spännande är kanske att det, trots pandemin, finns län som rätt kraftigt minskat sina dagar. Obs att här pratar vi utfall, dvs konstaterade fakta.

Om/när smittspridningen når andra län blir det spännande att följa om dessa visar på en utveckling liknande den vi ser i Stockholm.

För att förstå vad som händer (och sannolikt kommer att hända) är det alltså viktigt att också bevaka den regionala nivån.

Dagarna i korta (<2 år) sjukfall har totalt ökat med 674 tusen. Stockholm ensamt har ökat med nära 441 tusen. Det är 2/3 av hela ökningen i Riket.

Länge har det varit så att minskningen på totalen har berott på att dagarna i korta sjukfall har minskat mer än dagarna i långa sjukfall har ökat. Pandemin har medfört att nu är det inte längre så.

I diagrammet syns tydligt att ökningen i kortare sjukfall är riktigt påtaglig. Nu har vi utfall tom maj månad. Detta blir spännande att följa.

Algoritmens beräkning av det troliga utfallet för helåret ser ut såhär:

Dagarna väntas öka med 1 miljon dagar och hälften av detta kommer från de kortare fallen, som vi alltså kan tydligt se ökar.

Osäkerheten i den där ‘förutsägelsen’ är förstås stor. Pandemin är på inget sätt över. Det kan därför finnas anledning att simulera vad som händer om de kommande månaderna kommer att visa på en ökning lika stor som ökningen i snitt för månaderna mars-maj.

Gör vi det får vi denna bild.

Då skulle alltså ökningen bli 2 miljoner för året, dvs dubbelt så mycket som utfallen tom maj pekar mot. Den här simuleringen kommer jag framöver att uppdatera, förstås.

Den här ökningen är starkt koncentrerad till Stockholm. Givet vad vi redan vet finns det ingen anledning att vara förvånad.

Det syns rätt tydligt att den procentuella ökningen för perioden jan-maj är 3 ggr större i Stockholm än i Riket.

Lika spännande är kanske att det, trots pandemin, finns län som rätt kraftigt minskat sina dagar. Obs att här pratar vi utfall, dvs konstaterade fakta.

Om/när smittspridningen når andra län blir det spännande att följa om dessa visar på en utveckling liknande den vi ser i Stockholm.

För att förstå vad som händer (och sannolikt kommer att hända) är det alltså viktigt att också bevaka den regionala nivån.

Dagarna i korta (<2 år) sjukfall har totalt ökat med 297 tusen. Stockholm ensamt har ökat med nära 238 tusen. Så det är klart att på andra håll finns det minskningar.

Givet pandemin är förutsägelser om utfallet för år 2020 extremt osäkra. Datoras algoritm säger, med utfall tom april, att 2020 kommer att sluta ungefär som 2019. Men eftersom vi vet att antalet utbetalda dagar kommer att fortsätta att öka är det rimligt att göra en simulering.

Om månadsutfallen för maj-september skulle bli lika mycket högre som april 2020 blev jmf med april 2019 skulle det bli som bilden visar. De blå staplarna (12-månadersutfallen) ökar successivt och när vi kommit till september säger algoritmen att ökningen för helåret skulle bli knappt 5%. Om ökningstakten för månadsvärdena oktober-december avtar lär dessa +5% vara en rimlig bedömning av var 2020 kommer att landa.

Med hjälp av algoritmen kan man titta på var de olika länen troligen landar. För Stockholms del skulle det troligen handla om +7%, för Västra Götaland +6,6% och för Skåne knappt +4%.

Det finns också exempel som förefaller kunna visa en minskning. Dessa län är Blekinge, Kronoberg, Värmland och Västmanland.

Men förutsägelser man gör i denna situation är mycket osäkra. Datora får återkomma efterhand som nya utfall redovisas.

Återkomma får också Försäkringskassan. I sin senaste prognos (daterad 2020-05-04) redovisade man en trolig minskning av sjukskrivningsdagarna på nivån 4%. Fast då hade man inte tillgång till april-utfallet. Så nästa prognos (i juli?) lär göra en radikalt annorlunda bedömning.

Svaret: mer än 60 %. Och det gör att vi måste räkna med att fortsatt ha kring 43 000 sjukfall som pågått längre än 2 år.

Ibland hör man debattinlägg som låter som att numera är det omöjligt att bli sjukskriven i Sverige. Då kan det vara bra att erinra sig att det är såhär det är:

Antal pågående sjukfall (hos försäkringskassan)
170 000

därav längre än 1 år
67 000

därav längre än 2 år
43 600

Ganska oberoende av volymen sjukskrivningsdagar så betalas kring två tredjedelar till kvinnor. Ett annat sätt att uttrycka det kanske kan få någon att sätt sig upp i stolen.

Kvinnors sjukskrivningsdagar är nära nog dubbelt så många som männens.

Här syns också ett annat faktum. Det är kvinnors sjukskrivningsdagar som minskar. Kurvan för männen är på senare tid närmast ett horisontellt streck.

Med utfall per mars är det så att utvecklingen traskar på med en minskning som för året skulle kunna uppgå till 1,5 miljoner sjukskrivningsdagar netto.

Dagar i riktigt långa sjukfall ökar en aning. Men minskningen i kortare fall överväger den ökningen lätt. 4 gånger 450 tusen är 1,8 miljoner och som sagt, trolig minskning skulle ligga på 1,5 miljoner. Det skulle innebära en lugn nedförsbacke resten av året.

Men om detta vet vi nästintill ingenting. Virusproblematiken lär snart bli synlig. Såväl sjukdomsläget i sig självt som de åtgärder regeringen vidtagit kommer att få påtagliga effekter. Och de kommer att börja bli synliga i april-utfallet.

Därför är det tämligen säkert så att den lugna utveckling vi sett tom mars kommer att förbytas i dramatik. Det blir en utmaning för alla prognosmakare, så mycket är säkert.

Bara en påminnelse om hur annorlunda det kan se ut då man tittar på ett län.

Detta är alltså riksbilden. Såväl de kortare om de långa sjukfallen genererar minskande sjukskrivningsdagar.

Men bilden ser ingalunda likadan ut i alla län. Här ser du Östergötland.

I Östergötland ökar dagarna i långa sjukfall mer än vad de minskar i kortare sjukfall. Då blir det förstås en ökning på totalen.
För att bättre förstå hur anmärkningsvärt detta är: tänk på att de långa sjukfallen är mycket färre.

Ett helt annat mönster finner man i Jämtland.

Skillnaderna uppstod inte precis nu. Jämtland har ganska länge haft en speciell utveckling. Här minskar dagarna i både långa och korta sjukfall – och alldeles särskilt i de långa sjukfallen.

Då man ser hur olika utvecklingen är i länen är det svårt att inte ställa frågan: Är det verkligen samma regelverk som gäller i alla län?