Uppdatering med juni-utfall

Länge har det varit så att minskningen på totalen har berott på att dagarna i korta sjukfall har minskat mer än dagarna i långa sjukfall har ökat. Pandemin har medfört att nu är det inte längre så.

I diagrammet syns tydligt att ökningen i kortare sjukfall är riktigt påtaglig. Nu har vi utfall tom juni månad. Detta blir spännande att följa.

Algoritmens beräkning av det troliga utfallet för helåret ser ut såhär:

Dagarna väntas öka med 1,5 miljon dagar och kring 60% av detta kommer från de kortare fallen, som vi alltså kan tydligt se ökar.

Osäkerheten i den där ‘förutsägelsen’ är förstås stor. Pandemin är på inget sätt över. Det kan därför finnas anledning att simulera vad som händer om de kommande månaderna kommer att visa på en ökning lika stor som ökningen i snitt för månaderna mars-juni.

Gör vi det får vi denna bild.

Då skulle alltså ökningen bli kring 2,4 miljoner för året. Den här simuleringen kommer jag framöver att uppdatera, förstås.

Den här ökningen är starkt koncentrerad till Stockholm. Givet vad vi redan vet finns det ingen anledning att vara förvånad.

Det syns rätt tydligt att den procentuella ökningen för perioden jan-maj är nära 3 ggr större i Stockholm än i Riket.

Lika spännande är kanske att det, trots pandemin, finns län som rätt kraftigt minskat sina dagar. Obs att här pratar vi utfall, dvs konstaterade fakta.

Om/när smittspridningen når andra län blir det spännande att följa om dessa visar på en utveckling liknande den vi ser i Stockholm.

För att förstå vad som händer (och sannolikt kommer att hända) är det alltså viktigt att också bevaka den regionala nivån.

Dagarna i korta (<2 år) sjukfall har totalt ökat med 674 tusen. Stockholm ensamt har ökat med nära 441 tusen. Det är 2/3 av hela ökningen i Riket.

Nu ökar även dagarna i korta sjukfall

Länge har det varit så att minskningen på totalen har berott på att dagarna i korta sjukfall har minskat mer än dagarna i långa sjukfall har ökat. Pandemin har medfört att nu är det inte längre så.

I diagrammet syns tydligt att ökningen i kortare sjukfall är riktigt påtaglig. Nu har vi utfall tom maj månad. Detta blir spännande att följa.

Algoritmens beräkning av det troliga utfallet för helåret ser ut såhär:

Dagarna väntas öka med 1 miljon dagar och hälften av detta kommer från de kortare fallen, som vi alltså kan tydligt se ökar.

Osäkerheten i den där ‘förutsägelsen’ är förstås stor. Pandemin är på inget sätt över. Det kan därför finnas anledning att simulera vad som händer om de kommande månaderna kommer att visa på en ökning lika stor som ökningen i snitt för månaderna mars-maj.

Gör vi det får vi denna bild.

Då skulle alltså ökningen bli 2 miljoner för året, dvs dubbelt så mycket som utfallen tom maj pekar mot. Den här simuleringen kommer jag framöver att uppdatera, förstås.

Den här ökningen är starkt koncentrerad till Stockholm. Givet vad vi redan vet finns det ingen anledning att vara förvånad.

Det syns rätt tydligt att den procentuella ökningen för perioden jan-maj är 3 ggr större i Stockholm än i Riket.

Lika spännande är kanske att det, trots pandemin, finns län som rätt kraftigt minskat sina dagar. Obs att här pratar vi utfall, dvs konstaterade fakta.

Om/när smittspridningen når andra län blir det spännande att följa om dessa visar på en utveckling liknande den vi ser i Stockholm.

För att förstå vad som händer (och sannolikt kommer att hända) är det alltså viktigt att också bevaka den regionala nivån.

Dagarna i korta (<2 år) sjukfall har totalt ökat med 297 tusen. Stockholm ensamt har ökat med nära 238 tusen. Så det är klart att på andra håll finns det minskningar.

Utfallet tom april – vad säger det om utfallet för helåret 2020?

Givet pandemin är förutsägelser om utfallet för år 2020 extremt osäkra. Datoras algoritm säger, med utfall tom april, att 2020 kommer att sluta ungefär som 2019. Men eftersom vi vet att antalet utbetalda dagar kommer att fortsätta att öka är det rimligt att göra en simulering.

Om månadsutfallen för maj-september skulle bli lika mycket högre som april 2020 blev jmf med april 2019 skulle det bli som bilden visar. De blå staplarna (12-månadersutfallen) ökar successivt och när vi kommit till september säger algoritmen att ökningen för helåret skulle bli knappt 5%. Om ökningstakten för månadsvärdena oktober-december avtar lär dessa +5% vara en rimlig bedömning av var 2020 kommer att landa.

Med hjälp av algoritmen kan man titta på var de olika länen troligen landar. För Stockholms del skulle det troligen handla om +7%, för Västra Götaland +6,6% och för Skåne knappt +4%.

Det finns också exempel som förefaller kunna visa en minskning. Dessa län är Blekinge, Kronoberg, Värmland och Västmanland.

Men förutsägelser man gör i denna situation är mycket osäkra. Datora får återkomma efterhand som nya utfall redovisas.

Återkomma får också Försäkringskassan. I sin senaste prognos (daterad 2020-05-04) redovisade man en trolig minskning av sjukskrivningsdagarna på nivån 4%. Fast då hade man inte tillgång till april-utfallet. Så nästa prognos (i juli?) lär göra en radikalt annorlunda bedömning.

Hur stor andel av sjukfallen som är längre än 1 år är fortfarande kvar efter ytterligare ett år?

Svaret: mer än 60 %. Och det gör att vi måste räkna med att fortsatt ha kring 43 000 sjukfall som pågått längre än 2 år.

Ibland hör man debattinlägg som låter som att numera är det omöjligt att bli sjukskriven i Sverige. Då kan det vara bra att erinra sig att det är såhär det är:

Antal pågående sjukfall (hos försäkringskassan)
170 000

därav längre än 1 år
67 000

därav längre än 2 år
43 600

Kvinnors andel av sjukskrivningsdagarna

Ganska oberoende av volymen sjukskrivningsdagar så betalas kring två tredjedelar till kvinnor. Ett annat sätt att uttrycka det kanske kan få någon att sätt sig upp i stolen.

Kvinnors sjukskrivningsdagar är nära nog dubbelt så många som männens.

Här syns också ett annat faktum. Det är kvinnors sjukskrivningsdagar som minskar. Kurvan för männen är på senare tid närmast ett horisontellt streck.

Ännu inga corona-effekter synliga

Med utfall per mars är det så att utvecklingen traskar på med en minskning som för året skulle kunna uppgå till 1,5 miljoner sjukskrivningsdagar netto.

Dagar i riktigt långa sjukfall ökar en aning. Men minskningen i kortare fall överväger den ökningen lätt. 4 gånger 450 tusen är 1,8 miljoner och som sagt, trolig minskning skulle ligga på 1,5 miljoner. Det skulle innebära en lugn nedförsbacke resten av året.

Men om detta vet vi nästintill ingenting. Virusproblematiken lär snart bli synlig. Såväl sjukdomsläget i sig självt som de åtgärder regeringen vidtagit kommer att få påtagliga effekter. Och de kommer att börja bli synliga i april-utfallet.

Därför är det tämligen säkert så att den lugna utveckling vi sett tom mars kommer att förbytas i dramatik. Det blir en utmaning för alla prognosmakare, så mycket är säkert.

Bara en påminnelse om hur annorlunda det kan se ut då man tittar på ett län.

Sjukpenningtalet februari 2020

Regeringen har inte längre något uttalat mål för var sjukpenningtalet ska ligga. Nu (i slutet av mars) införs förändringar när det gäller sjukskrivningarna som ingen ännu har kläm på vad de kommer att betyda. Det får vi alltså återkomma till.

Statistiken per februari har inte förändrats av corona-viruset och åtgärder i samband med det. Här kommer ytterligare ett exempel på hur stora de regionala variationerna är.

Jag börjar känna mig som en ropandes röst i öknen. Hur kan det vara möjligt att varken Försäkringskassan, SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) eller Mitt-universitetet funnit anledning att fundera på hur det kommer sig att två län kan visa så totalt olika utveckling?

Pågående långa sjukfall

De där orimligt långa sjukfallen (>2 år) har tenderat att öka, men sedan 2018 har nivån stabiliserats. Också under 2019 har antalet legat strax under 45 000.

Men inom denna icke-förändring döljer sig, som ofta, stora regionala skillnader.

Norrlandslänen är ‘överrepresenterade’ bland de län som har stora minskningar. Missa inte att dessa minskningar är så stora att det är närmast överraskande att det inte utbrutit folklig resning i länen längst till vänster. Har man rensat bland sjukfall som under lång tid hanterats fel? Eller har man i (t ex) Jämtland hittat en egen metod för samordnad rehabilitering som kan förklara de stora minskningarna i pågående långa (riktigt långa) sjukfall?

Regionala variationer

Detta är alltså riksbilden. Såväl de kortare om de långa sjukfallen genererar minskande sjukskrivningsdagar.

Men bilden ser ingalunda likadan ut i alla län. Här ser du Östergötland.

I Östergötland ökar dagarna i långa sjukfall mer än vad de minskar i kortare sjukfall. Då blir det förstås en ökning på totalen.
För att bättre förstå hur anmärkningsvärt detta är: tänk på att de långa sjukfallen är mycket färre.

Ett helt annat mönster finner man i Jämtland.

Skillnaderna uppstod inte precis nu. Jämtland har ganska länge haft en speciell utveckling. Här minskar dagarna i både långa och korta sjukfall – och alldeles särskilt i de långa sjukfallen.

Då man ser hur olika utvecklingen är i länen är det svårt att inte ställa frågan: Är det verkligen samma regelverk som gäller i alla län?

Utfall tom februari

De blå staplarna visar utfallet på 12-månadersbasis. En minskning alltså. Januari i år hade lägre utfall än januari förra året. Och detsamma gäller för februari. Algoritmen beräknar att för året kan det sluta med en minskning med drygt 3%.

Men det finns det ‘svarta svanar’ i sikte. Regeringens förslag om att ta bort karensadraget samt att låta staten ta över ansvaret för sjuklönen kan komma att se ut som ett ökat antal sjukskrivningsdagar. Om det verkligen blir så vet ingen idag. Jag har förstås frågat både försäkringskassans huudkontor och regeringskansliet, men några besked har jag ännu inte fått.

Så snart jag får veta ska jag förstås berätta om detta här. Min gissning är att på samma sätt som vi nu accepterar budgetunderskott så kommer vi (i så fall) med lugn se sjukskrivningsdagarna öka.