Hur stor andel av sjukfallen blir riktigt långa?

I slutet av mars fanns det 43 739 sjukfall som pågått längre än 2 år.

Backar vi till mars 2018 så fanns det 69 766 sjukfall som då var längre än 1 år. Och av dessa var alltså 43 739 fortfarande pågående ett år senare.

Det innebär att sannolikheten för ett 1-årsfall att bli ett 2-årsfall var 62,7%.

Använder vi det för att beräkna ett troligt värde för 2-årsfall i slutet av april i år så landar vi på 43 360, dvs en lätt minskning jämfört med värdet i mars. Det rätta värdet får vi om sådär 2 veckor.

Den där sannolikheten att bli ett 2-årsfall om man är ett 1-årsfall (eller bättre: att befinna sig i ett sjukfall som pågått minst 1 år och fortfarande vara kvar ett år senare) är alltså för Riket 62,7%. Det varierar mellan länen. Det högsta värdet hittar vi i Kalmar (68,2%) och det lägsta i Jämtland (49,2%). Och till den stora skillnaden finns det, tråkigt nog, ingen bra förklaring.

Som jag redan påpekat är nära 40% av alla sjukfall längre än 1 år – ett skrämmande faktum.

Trolig utveckling fördelad på län

Som jag påpekat många gånger är detta en ganska spretig bild. Störst trolig ökning har Gotland med 10%. Den uppgiften är ännu osäker. Dels är Gotland litet, dels har vi ännu bara två månadsutfall. Och det är inget problem för riksvärdet. Därtill är Gotland för litet.

Men för två de tre län som ensamma utgör hälften av riket är den troliga utvecklingen en ökning. Det är oroande.

Nåja, ännu har vi bara två månadsutfall. Mycket hinner ändra sig. Och då kan du läsa om här. När försäkringskassan släpper de nya månadsutfallen så presenteras konsekvenserna här.

Troligast: små förändringar under 2019

Som tidigare: de kortare sjukfallens nettodagar minskar och de längre sjukfallens nettodagar ökar. Och minskningen är bra nära lika stor som ökningen. Så på totalen lär det bli nära plusminusnoll.

Ökningen för de långa sjukfallens nettodagar lär plana ut eftersom antalet riktigt långa sjukfall (>2 år) minskar.

Och hur trolig är då minskningen av nettodagarna i de kortare sjukfallen?

Givet de två månadsutfall vi hittills har så finner inte algoritmen anledningen att ändra sin uppfattning. Årsutfallet lär hamna kring -1,5 miljoner nettodagar. Så då spörs det hur mycket nettodagarna i de långa sjukfallen kommer att öka.

Fortsättning följer.

Pågående sjukfall tillbaka på 2017 års nivå

Uppgiften om de pågående sjukfallen lämnas med eftersläpning. Nyss släppte försäkringskassan värdena för oktober 2018. Normalt är en ökning under hösten. Men nu har värdet för 2018 hunnit upp värdet för 2017.

För de riktigt långa (>2 år) sjukfallen är det fortfarande ökningar jämfört med föregående år. Men i absoluta tal har ökningen (nästan) upphört.

Detta är riksbilden. Tittar vi på utvecklingen per län är bilden, som oftast, tydligt splittrad.

Här finns åtminstone två hoppingivande signaler. Sedan förra månaden har vi ytterligare ett län som visar minskande värden. Och den här gången har inget län ökat sitt värde med mer än 20%.

Det är svårt att motstå frestelsen att åter påpeka hur olika grannlänen Västernorrland och Gävleborg utvecklas. Så därför påpekar jag det.

Sjukpenningtalet planar ut

För riket gäller nu en slags platå. Och som jag redan påpekat så finns därbakom bruttoförändringar som varierar påtagligt mellan länen. Det är det som illustreras i diagrammet ovan.

I regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan finns inte något mål för sjukpenningtalet angivet. Det beror på att det var övergångsregeringen som skrev regleringsbrevet.

Men nu har vi en riktig regering och därmed kan regleringsbrevet förändras. Det skulle inte förvåna mig om de 9,0 dyker upp igen.

Då kommer också de länsvisa uppdragen att aktualiseras och därför är bilden nedan med någorlunda visshet fortsatt intressant.

Fyra län har klarat sina uppdrag. Rätt många har rätt mycket kvar.

De fortsatta förändringarna av sjukpenningtalet, sjukskrivningsdagarna och de pågående sjukfallen för riket och för länen finner du fortsatt i den här bloggen.

En konkurrensfördel för algoritmen

Traditionell prognosarbete är alltför krävande för att öppna för att göra prognoser för olika varianter av nedbrytningar, t ex kön, regioner och fallängder.

Algoritmen lånar sig enkelt till sådant. Frågan är om resultaten är tillräckligt bra för att de ska vara meningsfulla att ta till sig.

I den fil du kan ladda ner här kan du se hur väl algoritmen under året kunde förutsäga det slutliga årsutfallet. En horisontell linje signalerar god precision. Och som du ser är linjen för de olika länen ofta just horisontell.

Datoras algoritm är väl värd att ta till sig.

Minskningarna var större än ökningarna

Låt oss titta på bruttoförändringarna ur ett regionalt perspektiv. Det finns län som ökar och län som minskar, nämligen.

Den största minskningen i absoluta tal hittar vi i Västra Götalands län. Inte så överraskande – VG är ett riktigt stort län. Det behövs inte så många procent för att det ska bli många dagar.

Men därnäst kommer Västernorrland med nästan lika stor minskning – i absoluta tal, märk väl. Och det är ett litet län. Så många dagar betyder en STOR procentuell minskning.

Jag skulle inte tro att norrlandslänen kan fortsätta med sina snabba minskningar. De hade sjukskrivningstal som starkt avvek från resten av riket. Nu har de rättat in sig i ledet, dvs kraftigt minskat sjukskrivningarna. Men nu är det gjort. Minskningarna lär inte kunna fortsätta. Och då kommer inte riket att kunna visa minskning om inte många andra län byter fot.

Som sagt, bakom nettoförändringar döljer sig intressanta bruttoförändringar.

Minskningen var större än ökningen

På totalen minskade sjukskrivningsdagarna under 2018 med 2,7%. Det är nettoförändringen. Men för att bättre förstå vad som hänt är det klokt att titta på bruttoförändringarna.

Det är stor skillnad på utvecklingen av dagar utbetalda i långa sjukfall och dagar utbetalda i kortare sjukfall.

I sjukfall kortare än 2 år har antalet dagar minskat med 4,0 miljoner. I sjukfall längre än 2 år har antalet dagar ökat med 2,5 miljoner dagar. Det är vad som ligger bakom nettominskningen på 2,5 miljoner dagar.

Minskningen i de kortare fallen tenderat att plana ut medan ökningen i de längre fallen är uthållig.

För just december visar dagarna i sjukfall kortare än 2 år en överraskande dipp. Det är troligen någon slags tillfällighet. Vi som lever får se. Utan den skulle nettominskningen ha blivit ännu mindre.

Grundtipset är att minskningen av dagarna framöver kommer att bli måttlig – om det alls kommer att bli någon minskning.

Algoritmen gör sin första beräkning av utfallet för året 2019 då vi fått siffrorna för januari. Spänningen stiger!

Utfallet av utbetalda sjukskrivningsdagar för 2018 är klart

På totalen blev det en liten (-2,7%) minskning av dagarna. Detta hade också algoritmen länge förutsett.

Den röda linjen är närmast horisontell, dvs felen i framskrivningen är mycket små. Det framgår också av diagrammet nedan, särskilt då man kollar skalan på den vertikala axeln.

Detta att algoritmen längs resan både över- och underskattar det slutliga utfallet tycker jag att man ska se som en komplimang.
Att det inte finns någon stapel för månad 12 beror på att då görs ingen framskrivning. Då har vi ju utfallet.

För de långa sjukfallen (> 2 år) har algoritmen fungerat sämre.

Givet de senaste årens utveckling har algoritmen räknat med en mycket stor ökning även 2018. Ökningen blev stor, nära +21%, men algoritmen hade tänkt sig mer, i början av året tom mycket mer.

Algoritmen har varje månad överskattat det slutliga utfallet. Och som jag redan sagt: det är mindre bra. Så för dagar utbetalda i långa sjukfall under 2018 har algoritmen fungerat sådär.

Vad är då att säga om de kortare sjukfallen? Jo, där har algoritmens träffsäkerhet varit väsentligt bättre.

Den röda linjen är här åter närmast horisontell. Utfallet, en minskning med 8,7% under året, fångade algoritmen snart. Därför är det låga värden i diagrammet som visar avvikelsen mellan det slutliga utfallet och framskrivningen som gjorts varje månad.

Staplarna kan se litet långa ut, men kolla vertikalskalan! Felet (avvikelsen) är aldrig större än 1,4%. Det är fantastiskt, kort sagt. Själv hade jag ändå önskat mig fler staplar som gick uppåt.