Ökningen har inte alldeles upphört, men antalet håller sig under 45 000. Detta är rikssanningen. Men spridningen mellan länen är så stor att det är svårt att sia om vad som kommer att hända.
De län som faktiskt minskat sina långa sjukfall har förstås bidragit till att totalen tycks ha slutat öka. Men det finns väl en gräns för hur mycket de fortsatt kommer att kunna minska. Och med så många ‘ökare’ som man ser i diagrammet ovan blir det inte alldeles enkelt att tro att vi ska kunna hålla oss under 45 000 pågående sjukfall som är längre än 2 år.
Jag kan förstås inte avstå från att åter påpeka att det knappast kan finnas någon rim och reson i att Västernorrland minskat sina långa fall med nära 15% medan grannlänet Gävleborg har en ökning med mer än 20%. Det kan omöjligt vara samma tillämpning av regelverket som pågår i dessa båda län. För det finns inga objektiva fakta som gör det rimligt att det skulle vara så stora skillnader. Någon slags variant av ‘lokal kultur’ i tillämpningen av regelverket är det. Kunde inte Försäkringskassan gräva i detta?
Sjukförsäkringen 