Sjukpenningtalet februari 2020

Regeringen har inte längre något uttalat mål för var sjukpenningtalet ska ligga. Nu (i slutet av mars) införs förändringar när det gäller sjukskrivningarna som ingen ännu har kläm på vad de kommer att betyda. Det får vi alltså återkomma till.

Statistiken per februari har inte förändrats av corona-viruset och åtgärder i samband med det. Här kommer ytterligare ett exempel på hur stora de regionala variationerna är.

Jag börjar känna mig som en ropandes röst i öknen. Hur kan det vara möjligt att varken Försäkringskassan, SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) eller Mitt-universitetet funnit anledning att fundera på hur det kommer sig att två län kan visa så totalt olika utveckling?

Pågående långa sjukfall

De där orimligt långa sjukfallen (>2 år) har tenderat att öka, men sedan 2018 har nivån stabiliserats. Också under 2019 har antalet legat strax under 45 000.

Men inom denna icke-förändring döljer sig, som ofta, stora regionala skillnader.

Norrlandslänen är ‘överrepresenterade’ bland de län som har stora minskningar. Missa inte att dessa minskningar är så stora att det är närmast överraskande att det inte utbrutit folklig resning i länen längst till vänster. Har man rensat bland sjukfall som under lång tid hanterats fel? Eller har man i (t ex) Jämtland hittat en egen metod för samordnad rehabilitering som kan förklara de stora minskningarna i pågående långa (riktigt långa) sjukfall?

Regionala variationer

Detta är alltså riksbilden. Såväl de kortare om de långa sjukfallen genererar minskande sjukskrivningsdagar.

Men bilden ser ingalunda likadan ut i alla län. Här ser du Östergötland.

I Östergötland ökar dagarna i långa sjukfall mer än vad de minskar i kortare sjukfall. Då blir det förstås en ökning på totalen.
För att bättre förstå hur anmärkningsvärt detta är: tänk på att de långa sjukfallen är mycket färre.

Ett helt annat mönster finner man i Jämtland.

Skillnaderna uppstod inte precis nu. Jämtland har ganska länge haft en speciell utveckling. Här minskar dagarna i både långa och korta sjukfall – och alldeles särskilt i de långa sjukfallen.

Då man ser hur olika utvecklingen är i länen är det svårt att inte ställa frågan: Är det verkligen samma regelverk som gäller i alla län?

Utfall tom februari

De blå staplarna visar utfallet på 12-månadersbasis. En minskning alltså. Januari i år hade lägre utfall än januari förra året. Och detsamma gäller för februari. Algoritmen beräknar att för året kan det sluta med en minskning med drygt 3%.

Men det finns det ‘svarta svanar’ i sikte. Regeringens förslag om att ta bort karensadraget samt att låta staten ta över ansvaret för sjuklönen kan komma att se ut som ett ökat antal sjukskrivningsdagar. Om det verkligen blir så vet ingen idag. Jag har förstås frågat både försäkringskassans huudkontor och regeringskansliet, men några besked har jag ännu inte fått.

Så snart jag får veta ska jag förstås berätta om detta här. Min gissning är att på samma sätt som vi nu accepterar budgetunderskott så kommer vi (i så fall) med lugn se sjukskrivningsdagarna öka.

Minskade dagar i januari

Den undre kurvan visar dagar som betalats ut i fall längre än 2 år. Den har visat ökning under lång tid, men nu ser det mer ut som en platå. Minskningen av dagarna i de kortare sjukfallen fortsätter och därmed minskar det totala antalet utbetalda dagar.

Förra året blev minskningen till slut 1,9%. För året 2020 kan det nog bli något liknande.
Fortsatta månadsutfall får visa vart vi är på väg. Algoritmen pekar tämligen snart rätt.

Hur många 2-årsfall ska vi räkna med framöver? Fortsatt många ….

På senare tid har andelen fall som är längre än 1 år och som ett år senare fortfarande pågår varit stabilt kring 63%. Inte mycket talar för att den andelen kommer att ändras på kort sikt.

Mot den bakgrunden kan man med rätt stor säkerhet säga att antalet sådär obehagligt långa sjukfall (>2 år) kommer att fortsatt vara över 42 000, åtminstone på ett års sikt.

Det senaste mätvärdet (nov 2019) är 43 638 (av totalt 174 878)

Ibland dyker det upp en diskussion i media som låter som att långa sjukfall bara inte längre tillåts.

Minns då att nära 40% av alla pågående sjukfall pågått i mer än 1 år.

De långa sjukfallens andel av sjukskrivningsdagarna

Den starka ökning vi sett av de långa (>1 år) sjukfallens andel av dagarna har avstannat. Titta på det övre ljusgröna fältet. Dess gräns mot de längsta sjukfallen är närmast horisontell.

Detta är riks-bilden. Det finns en rätt stor spridning mellan länen – i detta avseende som i de flesta andra.

Mest anmärkningsvärt är nog de låga andelarna i Jämtland och Norrbotten. Norrlandslänen har länge haft höga värden i allt som har allt göra med sjukförsäkringen. Men just Jämtland och Norrbotten har på sistone en karriär som gjort att de hamnat i helt nya lägen.

Norrbotten har, som synes, inte bara kraftigt minskat mängden utbetalda dagar. Länet har samtidigt lyckats sänka andelen dagar utbetalda i långa fall. Och eftersom det inte längre är möjligt att dölja sina sjukförsäkringsproblem i ‘förtidspensionering’ så har Norrbotten alltså lyckats i sina ansträngningar att förebygga och avsluta sjukfall.

Diagrammet ovan är riksbilden. Minskningen av dagarna är alltså i allmänhet mindre och det är främst i de kortare fallen dagarna minskat, vilket lett till en ökning av de långa sjukfallens andel av dagarna.

För Jämtland påminner förstås bilden om den som gäller för Norrbotten, dvs stark minskning av dagarna och ökningen av de långa fallens andel av dagarna har brutits.

Heja, kort sagt!

Sjp-talet per jan 2020

Den långsamma minskningen för Riket fortsätter. Men alla län följer inte det mönstret.

Ser man till alla län är spridningen påtaglig. Konstigt att detta faktum inte alls diskuteras eller analyseras av Försäkringskassan…

Gävleborg ligger nära 20% över Riket och Norrbotten nära 20% under Riket. Nog vore väl orsakerna bakom detta värt uppmärksamhet på FKs web site?

Den som söker ska finna detta:
Skillnaderna minskade i samband med att sjukpenningtalet minskade, men sedan utplaningen av sjukpenningtalet från augusti 2018 har variationen i sjukpenningtalet fluktuerat.

Jaså, det säger du?

Summering av 2019

På sistone har jag varit tämligen inaktiv här. Det har att göra med att jag under perioder varit anställd igen på Försäkringskassan.

Men nu är jag åter och därför ska du som surfar in här räkna med tätare uppdateringar.

Under 2019 minskade de utbetalda nettodagarna med 1,9%. Datoras algoritm prickade den utvecklingen rätt så nära, för att uttrycka det milt.

Redan i och med mars-utfallet är prognosfelet mindre än 1 %.

Sett över tid har utbetalda nettodagar utvecklat sig så här:

Bakom den minskning man ser i diagrammet ovan ligger en utveckling där dagarna i kortare fall minskat mer än dagarna i längre fall ökat.

Varje gång jag använder begreppet ‘kortare fall’ krullar sig tungan, för vi talar om fall som är upp till 2 år. Visst tar det emot att kalla det ‘kortare fall’?

De regionala skillnaderna är stora, det är en av refrängerna i den här bloggen. Och det är sant. Titta här!

Västra Götaland är det län som minskat sina dagar mest i absoluta tal. Men Örebro är inte långt efter. Och då ska man veta att befolkningen i det länet är mycket mindre än i VG.

Jämtlands minskning är kring hälften av Örebros. Och vi vet alla att Jämtland är ett puttelän medan Örebro är ett medelstort län då vi pratar befolkning.

I andra ändan har Gotland ökat med lika många dagar som hela Skåne. En tyst minut för detta faktum!

Det finns alltså fortsatt all anledning av följa utvecklingen regionalt!