Sjukpenningtalen per län över tid

Jag utlovade en möjlighet att interaktivt se på utvecklingen i de olika länen.
Här kommer den.

Då du klickar på länken nedan laddas en Excel-fil på din dator. Behöver jag säga att där finns inga virus?

Då du öppnar filen hittar du ett pivot-diagram där du på vanligt Excel-manér kan välja län genom att klicka i övre vänstra hörnet.

Om du berättar hur filen fungerar för dig vore jag glad. För detta är en möjlighet att kommunicera mycket mer information än hittills.

Sjukpenningtalen per län över tid

Västra Götaland räddar Riket

Vi har tre stora län. De utgör tillsammans ungefär 50% av Riket. I Skåne och Stockholm där ökar sjukskrivningsdagarna. I Västra Götaland minskar de. Utan den minskningen skulle Riket inte kunna visa minus.

Norrlandslänen har dragit en stor del av lasset, men de har nu mycket mindre minskningar än tidigare. Det finns ingen anledning att vara förvånad över det.

Hittills har minskningarna i de kortare sjukfallen kunnat väga upp ökningarna i de långa sjukfallen. Men i t ex Stockholm och Skåne är det inte så längre. Där ökar dagarna både i de korta och de långa sjukfallen. Och då blir det förstås en ökning på totalen.

Så den som hoppas på att Riket också under 2019 ska minska sjukskrivningsdagarna får hålla tummarna för att Västra Götaland klarar att fortsätta att minska.

Stockholm och Skåne i fokus

Den minskning vi sett under senare tid har berott på att antalet dagar i kortare minskat mer än vad dagar i längre fall ökat. Och jag har tjatat om att den utvecklingen är skör. Minskningen kan lätt bli en ökning. Och det är precis vad vi nu ser i Stockholm och i Skåne.

Både för de kortare och för de längre fallen ser vi ökningar. För Skåne ser det ut såhär:

Utfallet i dessa båda län betyder mycket för hur rikssiffrorna blir. Det är klokt att inte räkna med någon fortsatt påtaglig minskning. Det gör inte försäkringskassan i sin prognos och det gör inte Datoras algoritm. Vad regeringen förväntar sig är litet oklart. Det blir spännande att se vad det kommer att stå i det nya regleringsbrevet.

Vad ska man tro om de långa sjukfallen?

Ökningen har inte alldeles upphört, men antalet håller sig under 45 000. Detta är rikssanningen. Men spridningen mellan länen är så stor att det är svårt att sia om vad som kommer att hända.

De län som faktiskt minskat sina långa sjukfall har förstås bidragit till att totalen tycks ha slutat öka. Men det finns väl en gräns för hur mycket de fortsatt kommer att kunna minska. Och med så många ‘ökare’ som man ser i diagrammet ovan blir det inte alldeles enkelt att tro att vi ska kunna hålla oss under 45 000 pågående sjukfall som är längre än 2 år.

Jag kan förstås inte avstå från att åter påpeka att det knappast kan finnas någon rim och reson i att Västernorrland minskat sina långa fall med nära 15% medan grannlänet Gävleborg har en ökning med mer än 20%. Det kan omöjligt vara samma tillämpning av regelverket som pågår i dessa båda län. För det finns inga objektiva fakta som gör det rimligt att det skulle vara så stora skillnader. Någon slags variant av ‘lokal kultur’ i tillämpningen av regelverket är det. Kunde inte Försäkringskassan gräva i detta?

De riktigt långa sjukfallen har nog peakat

2års_1806

Riktigt säker kan man inte vara, men nog förefaller det troligt att det vi närmast kommer att få se är ytterligare minskningar av de riktigt långa sjukfallen.

Jämfört med juni 2017 är de fler men inte längre så rasande många fler. Per län ser det ut såhär:

långa fall per län_1806

Precis som jag skrev i min förra post så är alla staplar nu lägre. Och Norrbotten visar riktig minskning. Länen längst till vänster är desamma som förra månaden. Och Gävleborg har även nu den största ökningen. Grattis till Kalmar som förra månaden låg 3:a från höger men nu flyttat sig mot Riket. Nu ligger man som nummer 7 från höger.

Men vad är det som händer i Västernorrland som inte händer i Gävleborg? De är ju ändå grannlän. Någon vet. Det vore spännande om någon ville berätta.

Extrema sjukpenningtal per juli 2018

Redovisningen här handlar om precis samma kommuner som för en månad sedan. Och för denna påtagliga regionala variationen finns det, överraskande nog, mycket litet intresse.

Dom är som dom är i Storuman. Och i Danderyd är dom annars. Eller?

Det enda som hänt är att sjukpenningtalen är aningen lägre – utom för Ödeshög, se nedan.

För kvinnor Högst Malå (Västerbotten) med    22,63
Lägst Danderyd (Stockholms län) med 6,93

För män
Högst Ånge (Västernorrland) med  12,58
Lägst Danderyd (Stockholms län) med    3,20

För samtliga
Högst Storuman (Västerbotten) med 15,99
Lägst Danderyd (Stockholms län) med 5,07

Största snedfördelningen mellan könen finns i Hällefors i Örebro län.

Där är sjp-talet för kvinnor 16,86 och för män 5,49, dvs kvinnorna är mer än 3 gånger så mycket sjukskrivna som männen.

Den minsta snedfördelningen mellan könen finns i Ödeshög i Östergötland.

Där är sjp-talet för kvinnor 8,82 och för män 8,33. Men inte i någon kommun är männen mer sjukskrivna än kvinnorna.

Ny prognos

Nu har FK lämnat en ny prognos. Som väntat räknar man fortsatt med minskning under 2018. Men den minskningen är nu betydligt mindre.

I maj var bedömningen att sjukskrivningsdagarna skulle minska med 6,5%

I juli är bedömningen att minskningen blir 3,8%.

Man har alltså höjt prognosen påtagligt.

Här kan du ta del av FKs egna dokument.

Efter att FK räknat upp sin prognos ligger man nu mycket nära Datoras algoritm. Men man tror fortfarande på en större minskning än algoritmen.

Jag satsar mina pengar på algoritmen …..

Ett sätt att jämföra ett läns utveckling med (t ex) Rikets

Då man vill visa en akties utveckling jämfört med  något index eller en annan aktie brukar man använda en typ av diagram som kan användas också för att spegla vad som händer i sjukförsäkringen.

aktie_23

Såhär ser det ut då utvecklingen i Jämtland jämförs med utvecklingen i Riket. Ett kort tag i början av 2013 är utvecklingen i Jämtland ungefär som i Riket. Men sedan ser vi en minskning i Jämtland som är dramatiskt mycket bättre än i Riket.

aktie_22.jpg

För Västernorrland ser utvecklingen annorlunda ut, men i grunden är det positivt. För länet har i maj 2018 ett läge som är bättre än om det följt Rikets kurva.

aktie_04.jpg

Litet värre är det med Södermanland. Där ligger länet i maj 2018 sämre till än om det följt utvecklingen i Riket. Södermanland är därför ett län som jag i någon annan post i den här bloggen kallat för ‘eftersläntare’.

Administrativa effekter

Det finns dom som tror att sjukskrivningarna uttrycker ohälsoläget hos den arbetande befolkningen. Så är det inte. Ingen av oss tror nog egentligen att ohälsan var större 2003 än den är nu. Vi tror kanske inte heller att de som bor i Malå är så oerhört mycket sjukare än de som bor i Danderyd. Sjukskrivningarna uttrycker också annat än medicinsk ohälsa. Annars hade ju inte Jämtland och Västernorrland kunde minska sina sjukskrivningstal på det sättet vi nu kan iaktta.

I det här diagrammet ser man att de pågående sjukfallen varje år är som längst just i augusti. Och det speglar inte ohälsans variation. Snarare (skulle jag tro) speglar det att man tenderar att vara sjukskriven över sommaren och nya läkarbesök och prövningar hos försäkringskassan sker inte förrän mot hösten.

Den som tror annorlunda får gärna höra av sig.

Medel_fallängd_riket

Varför varierar sjp-talet så mycket?

De län som ligger till vänster om rikets röda stapel har, i förhållande till sin andel av befolkningen, en ovanligt låg andel av sjukskrivningsdagarna. Östergötland, längst till vänster, har en andel av dagarna som är 19,1% lägre än förväntat om man ser till deras andel av befolkningen.

Västra Götaland, näst längst till höger, har en andel av dagarna som är 16,7% högre än förväntat, givet befolkningens storlek.

De tre län som markerats med pilar, Stockholm, Skåne och Västra Götaland, har tillsammans cirka 50% av befolkningen. Hur det går med sjukskrivningsdagarna där är alltså mycket betydelsefullt för hur det ska gå med riksvärdet. Västra Götalands läge sådär långt till höger inger oro.

Och varför varierar sjp-talet så mycket mellan län? Den pinsamma sanningen är: Ingen vet, med säkerhet. Men man vet i alla fall säkert att det inte speglar skillnader i det allmänna (o)hälsoläget. Emellanåt har det beskrivits i termer av ‘kulturskillnader’.

En gång höll en hög chef en allvarlig betraktelse på temat Dessa skillnader tyder på rättstillämpningen inte är lika över landet. Efteråt hördes en av åhörarna mumla Ja ja, men vad ska folk leva av?

Kanske är det under den gatlyktan vi ska leta efter nyckeln?