Utfall tom februari

De blå staplarna visar utfallet på 12-månadersbasis. En minskning alltså. Januari i år hade lägre utfall än januari förra året. Och detsamma gäller för februari. Algoritmen beräknar att för året kan det sluta med en minskning med drygt 3%.

Men det finns det ‘svarta svanar’ i sikte. Regeringens förslag om att ta bort karensadraget samt att låta staten ta över ansvaret för sjuklönen kan komma att se ut som ett ökat antal sjukskrivningsdagar. Om det verkligen blir så vet ingen idag. Jag har förstås frågat både försäkringskassans huudkontor och regeringskansliet, men några besked har jag ännu inte fått.

Så snart jag får veta ska jag förstås berätta om detta här. Min gissning är att på samma sätt som vi nu accepterar budgetunderskott så kommer vi (i så fall) med lugn se sjukskrivningsdagarna öka.

Minskade dagar i januari

Den undre kurvan visar dagar som betalats ut i fall längre än 2 år. Den har visat ökning under lång tid, men nu ser det mer ut som en platå. Minskningen av dagarna i de kortare sjukfallen fortsätter och därmed minskar det totala antalet utbetalda dagar.

Förra året blev minskningen till slut 1,9%. För året 2020 kan det nog bli något liknande.
Fortsatta månadsutfall får visa vart vi är på väg. Algoritmen pekar tämligen snart rätt.

Hur många 2-årsfall ska vi räkna med framöver? Fortsatt många ….

På senare tid har andelen fall som är längre än 1 år och som ett år senare fortfarande pågår varit stabilt kring 63%. Inte mycket talar för att den andelen kommer att ändras på kort sikt.

Mot den bakgrunden kan man med rätt stor säkerhet säga att antalet sådär obehagligt långa sjukfall (>2 år) kommer att fortsatt vara över 42 000, åtminstone på ett års sikt.

Det senaste mätvärdet (nov 2019) är 43 638 (av totalt 174 878)

Ibland dyker det upp en diskussion i media som låter som att långa sjukfall bara inte längre tillåts.

Minns då att nära 40% av alla pågående sjukfall pågått i mer än 1 år.

De långa sjukfallens andel av sjukskrivningsdagarna

Den starka ökning vi sett av de långa (>1 år) sjukfallens andel av dagarna har avstannat. Titta på det övre ljusgröna fältet. Dess gräns mot de längsta sjukfallen är närmast horisontell.

Detta är riks-bilden. Det finns en rätt stor spridning mellan länen – i detta avseende som i de flesta andra.

Mest anmärkningsvärt är nog de låga andelarna i Jämtland och Norrbotten. Norrlandslänen har länge haft höga värden i allt som har allt göra med sjukförsäkringen. Men just Jämtland och Norrbotten har på sistone en karriär som gjort att de hamnat i helt nya lägen.

Norrbotten har, som synes, inte bara kraftigt minskat mängden utbetalda dagar. Länet har samtidigt lyckats sänka andelen dagar utbetalda i långa fall. Och eftersom det inte längre är möjligt att dölja sina sjukförsäkringsproblem i ‘förtidspensionering’ så har Norrbotten alltså lyckats i sina ansträngningar att förebygga och avsluta sjukfall.

Diagrammet ovan är riksbilden. Minskningen av dagarna är alltså i allmänhet mindre och det är främst i de kortare fallen dagarna minskat, vilket lett till en ökning av de långa sjukfallens andel av dagarna.

För Jämtland påminner förstås bilden om den som gäller för Norrbotten, dvs stark minskning av dagarna och ökningen av de långa fallens andel av dagarna har brutits.

Heja, kort sagt!

Sjp-talet per jan 2020

Den långsamma minskningen för Riket fortsätter. Men alla län följer inte det mönstret.

Ser man till alla län är spridningen påtaglig. Konstigt att detta faktum inte alls diskuteras eller analyseras av Försäkringskassan…

Gävleborg ligger nära 20% över Riket och Norrbotten nära 20% under Riket. Nog vore väl orsakerna bakom detta värt uppmärksamhet på FKs web site?

Den som söker ska finna detta:
Skillnaderna minskade i samband med att sjukpenningtalet minskade, men sedan utplaningen av sjukpenningtalet från augusti 2018 har variationen i sjukpenningtalet fluktuerat.

Jaså, det säger du?

Summering av 2019

På sistone har jag varit tämligen inaktiv här. Det har att göra med att jag under perioder varit anställd igen på Försäkringskassan.

Men nu är jag åter och därför ska du som surfar in här räkna med tätare uppdateringar.

Under 2019 minskade de utbetalda nettodagarna med 1,9%. Datoras algoritm prickade den utvecklingen rätt så nära, för att uttrycka det milt.

Redan i och med mars-utfallet är prognosfelet mindre än 1 %.

Sett över tid har utbetalda nettodagar utvecklat sig så här:

Bakom den minskning man ser i diagrammet ovan ligger en utveckling där dagarna i kortare fall minskat mer än dagarna i längre fall ökat.

Varje gång jag använder begreppet ‘kortare fall’ krullar sig tungan, för vi talar om fall som är upp till 2 år. Visst tar det emot att kalla det ‘kortare fall’?

De regionala skillnaderna är stora, det är en av refrängerna i den här bloggen. Och det är sant. Titta här!

Västra Götaland är det län som minskat sina dagar mest i absoluta tal. Men Örebro är inte långt efter. Och då ska man veta att befolkningen i det länet är mycket mindre än i VG.

Jämtlands minskning är kring hälften av Örebros. Och vi vet alla att Jämtland är ett puttelän medan Örebro är ett medelstort län då vi pratar befolkning.

I andra ändan har Gotland ökat med lika många dagar som hela Skåne. En tyst minut för detta faktum!

Det finns alltså fortsatt all anledning av följa utvecklingen regionalt!

Sjukpenningtalen per län över tid

Jag utlovade en möjlighet att interaktivt se på utvecklingen i de olika länen.
Här kommer den.

Då du klickar på länken nedan laddas en Excel-fil på din dator. Behöver jag säga att där finns inga virus?

Då du öppnar filen hittar du ett pivot-diagram där du på vanligt Excel-manér kan välja län genom att klicka i övre vänstra hörnet.

Om du berättar hur filen fungerar för dig vore jag glad. För detta är en möjlighet att kommunicera mycket mer information än hittills.

Sjukpenningtalen per län över tid

Västra Götaland räddar Riket

Vi har tre stora län. De utgör tillsammans ungefär 50% av Riket. I Skåne och Stockholm där ökar sjukskrivningsdagarna. I Västra Götaland minskar de. Utan den minskningen skulle Riket inte kunna visa minus.

Norrlandslänen har dragit en stor del av lasset, men de har nu mycket mindre minskningar än tidigare. Det finns ingen anledning att vara förvånad över det.

Hittills har minskningarna i de kortare sjukfallen kunnat väga upp ökningarna i de långa sjukfallen. Men i t ex Stockholm och Skåne är det inte så längre. Där ökar dagarna både i de korta och de långa sjukfallen. Och då blir det förstås en ökning på totalen.

Så den som hoppas på att Riket också under 2019 ska minska sjukskrivningsdagarna får hålla tummarna för att Västra Götaland klarar att fortsätta att minska.

Stockholm och Skåne i fokus

Den minskning vi sett under senare tid har berott på att antalet dagar i kortare minskat mer än vad dagar i längre fall ökat. Och jag har tjatat om att den utvecklingen är skör. Minskningen kan lätt bli en ökning. Och det är precis vad vi nu ser i Stockholm och i Skåne.

Både för de kortare och för de längre fallen ser vi ökningar. För Skåne ser det ut såhär:

Utfallet i dessa båda län betyder mycket för hur rikssiffrorna blir. Det är klokt att inte räkna med någon fortsatt påtaglig minskning. Det gör inte försäkringskassan i sin prognos och det gör inte Datoras algoritm. Vad regeringen förväntar sig är litet oklart. Det blir spännande att se vad det kommer att stå i det nya regleringsbrevet.