Regionala variationer

Detta är alltså riksbilden. Såväl de kortare om de långa sjukfallen genererar minskande sjukskrivningsdagar.

Men bilden ser ingalunda likadan ut i alla län. Här ser du Östergötland.

I Östergötland ökar dagarna i långa sjukfall mer än vad de minskar i kortare sjukfall. Då blir det förstås en ökning på totalen.
För att bättre förstå hur anmärkningsvärt detta är: tänk på att de långa sjukfallen är mycket färre.

Ett helt annat mönster finner man i Jämtland.

Skillnaderna uppstod inte precis nu. Jämtland har ganska länge haft en speciell utveckling. Här minskar dagarna i både långa och korta sjukfall – och alldeles särskilt i de långa sjukfallen.

Då man ser hur olika utvecklingen är i länen är det svårt att inte ställa frågan: Är det verkligen samma regelverk som gäller i alla län?

Utfall tom februari

De blå staplarna visar utfallet på 12-månadersbasis. En minskning alltså. Januari i år hade lägre utfall än januari förra året. Och detsamma gäller för februari. Algoritmen beräknar att för året kan det sluta med en minskning med drygt 3%.

Men det finns det ‘svarta svanar’ i sikte. Regeringens förslag om att ta bort karensadraget samt att låta staten ta över ansvaret för sjuklönen kan komma att se ut som ett ökat antal sjukskrivningsdagar. Om det verkligen blir så vet ingen idag. Jag har förstås frågat både försäkringskassans huudkontor och regeringskansliet, men några besked har jag ännu inte fått.

Så snart jag får veta ska jag förstås berätta om detta här. Min gissning är att på samma sätt som vi nu accepterar budgetunderskott så kommer vi (i så fall) med lugn se sjukskrivningsdagarna öka.

Minskade dagar i januari

Den undre kurvan visar dagar som betalats ut i fall längre än 2 år. Den har visat ökning under lång tid, men nu ser det mer ut som en platå. Minskningen av dagarna i de kortare sjukfallen fortsätter och därmed minskar det totala antalet utbetalda dagar.

Förra året blev minskningen till slut 1,9%. För året 2020 kan det nog bli något liknande.
Fortsatta månadsutfall får visa vart vi är på väg. Algoritmen pekar tämligen snart rätt.

Hur många 2-årsfall ska vi räkna med framöver? Fortsatt många ….

På senare tid har andelen fall som är längre än 1 år och som ett år senare fortfarande pågår varit stabilt kring 63%. Inte mycket talar för att den andelen kommer att ändras på kort sikt.

Mot den bakgrunden kan man med rätt stor säkerhet säga att antalet sådär obehagligt långa sjukfall (>2 år) kommer att fortsatt vara över 42 000, åtminstone på ett års sikt.

Det senaste mätvärdet (nov 2019) är 43 638 (av totalt 174 878)

Ibland dyker det upp en diskussion i media som låter som att långa sjukfall bara inte längre tillåts.

Minns då att nära 40% av alla pågående sjukfall pågått i mer än 1 år.

Stockholm och Skåne i fokus

Den minskning vi sett under senare tid har berott på att antalet dagar i kortare minskat mer än vad dagar i längre fall ökat. Och jag har tjatat om att den utvecklingen är skör. Minskningen kan lätt bli en ökning. Och det är precis vad vi nu ser i Stockholm och i Skåne.

Både för de kortare och för de längre fallen ser vi ökningar. För Skåne ser det ut såhär:

Utfallet i dessa båda län betyder mycket för hur rikssiffrorna blir. Det är klokt att inte räkna med någon fortsatt påtaglig minskning. Det gör inte försäkringskassan i sin prognos och det gör inte Datoras algoritm. Vad regeringen förväntar sig är litet oklart. Det blir spännande att se vad det kommer att stå i det nya regleringsbrevet.