Länge har det varit så att minskningen på totalen har berott på att dagarna i korta sjukfall har minskat mer än dagarna i långa sjukfall har ökat. Pandemin har medfört att nu är det inte längre så.

I diagrammet syns tydligt att ökningen i kortare sjukfall är riktigt påtaglig. Nu har vi utfall tom september månad. Detta blir spännande att följa.

Algoritmens beräkning av det troliga utfallet för helåret ser ut såhär:

Dagarna väntas nu öka med runt 400 000 dagar. På totalen är det en mycket liten ökning, mindre än 1%.

Osäkerheten i den där ‘förutsägelsen’ är inte längre så stor. Pandemin är visserligen på inget sätt över och det finns därför all anledning att fortsatt följa vad som händer. Men några stora ändringar av det årsutfallet ska man inte vänta sig.

Ökningarna är starkt koncentrerade till Stockholm. Givet vad vi redan vet finns det ingen anledning att vara förvånad.

Det syns rätt tydligt att den procentuella ökningen för perioden jan-september är kring 6 ggr större i Stockholm än i Riket.

Lika spännande är kanske att det, trots pandemin, finns län som rätt kraftigt minskat sina dagar. Obs att här pratar vi utfall, dvs konstaterade fakta.

Om/när smittspridningen når andra län blir det spännande att följa om dessa visar på en utveckling liknande den vi ser i Stockholm.

För att förstå vad som händer (och sannolikt kommer att hända) är det alltså viktigt att också bevaka den regionala nivån.

Dagarna i korta (<2 år) sjukfall har totalt ökat med 173 tusen. Stockholm ensamt har ökat med 417 tusen. Det är mer än hela ökningen i Riket. Och det är möjligt därför att dett finns län som minskar sina sjukskrivningsdagar i korta sjukfall