Vad ska man tro om de långa sjukfallen?

Ökningen har inte alldeles upphört, men antalet håller sig under 45 000. Detta är rikssanningen. Men spridningen mellan länen är så stor att det är svårt att sia om vad som kommer att hända.

De län som faktiskt minskat sina långa sjukfall har förstås bidragit till att totalen tycks ha slutat öka. Men det finns väl en gräns för hur mycket de fortsatt kommer att kunna minska. Och med så många ‘ökare’ som man ser i diagrammet ovan blir det inte alldeles enkelt att tro att vi ska kunna hålla oss under 45 000 pågående sjukfall som är längre än 2 år.

Jag kan förstås inte avstå från att åter påpeka att det knappast kan finnas någon rim och reson i att Västernorrland minskat sina långa fall med nära 15% medan grannlänet Gävleborg har en ökning med mer än 20%. Det kan omöjligt vara samma tillämpning av regelverket som pågår i dessa båda län. För det finns inga objektiva fakta som gör det rimligt att det skulle vara så stora skillnader. Någon slags variant av ‘lokal kultur’ i tillämpningen av regelverket är det. Kunde inte Försäkringskassan gräva i detta?

Små förändringar framöver, enligt Försäkringskassan

Bloggen har varit inaktiv under senhösten och det speglar att jag under några månader faktiskt varit anställd på huvudkontoret. Inte för att jobba med prognoser utan med ett administrativt system för projektuppföljning. Men ändå, det kändes rätt att dela på rollerna.

Den senaste prognosen släpptes alltså litet försenad i slutet av november. Såhär tror man att sjukskrivningsdagarna (netto) ska utveckla sig.

2018: 57 132 000 sjukskrivningsdagar betalda av försäkringskassan
2019: 57 275 000
2020: 57 376 000

Och för sjukpenningtalet ger man följande prognos:
2018: 9,8
2019: 9,7
2020: 9,6 – dvs (den dåvarande) regeringens mål kommer inte att uppnås.

Vän av ordning noterar säkert att dagarna ökar medan sjukpenningtalet minskar. Förklaringen är att sjukpenningtalet beräknas som kvoten mellan alla utbetalda dagar och alla som skulle kunna vara sjukskrivna. Och med en ökande befolkning i nämnaren kan kvoten minska även om täljaren ökar litet grann.

Detta handlar alltså om alla sjukfall. Tittar man närmare på vad som händer med inflöde och varaktigheter i olika fallängder blir bilden mer komplext och därmed mer intressant. Om de långa sjukfallen skriver man till exempel:
”Sjukfall i fallängder längre än 2 år förväntas att öka under innevarande år för att sedan börja minska. Minskningen i de långa sjukfallen beror på att inflödet tidigare minskade, samt att fler sjukfall avslutats under det första sjukskrivningsåret, vilket begränsar antalet sjukfall som potentiellt kan bli långa.”

Kring detta ska jag ge mer siffror i kommande inlägg.

9,0 är kanske en alldeles rimlig nivå

Mycket diskussion har det varit om regeringens mål för sjukpenningtalet. Det vi kan ana nu är en utplaning på en nivå i närheten är 9.

Försäkringskassan skriver i sin senaste prognos om hur inflödet av nya sjukfall visserligen ökar, men att varaktigheterna minskar. Och det tycker nog många av oss är en situation som är rimlig. För att de skulle vara rätt med de där orimligt många och orimligt långa sjukfallen är det flera av oss som haft svårt att ta in.

I nästa bloggpost skriver jag mer om Försäkringskassans prognos och den utblick mot utvecklingen de närmaste åren som finns där.

Försenad prognos från Försäkringskassan

Den komplicerade processen att få fram en ny regering gör att FKs prognas inte kommer att publiceras förrän i slutet på månaden. Och då kommer den alltså att bygga på ett månadsutfall mer än planerat.

Oktoberutfallet finns nu. Datora har förstås uppdaterat och detta är vad algoritmen nu säger om utfallet för helåret 2018.

Den röda linjen är fortsatt närmast horisontell, dvs framskrivningens resultat är stabilt över tid. Men en liten orosunge finns det eftersom det finns ett tryck uppåt till följd av oktoberutfallet. Och det ska komma ytterligare två månadsutfall innan året är slut.

Delar man upp de utbetalda dagar på sjukfall kortare resp längre än 2 år så känns de gamla mönstren igen. Påtaglig ökning i de långa sjukfallen

Framskrivningen för de riktigt långa fallen har räknats ner över tid. En ökning med 25% är dock mycket.

I de kortare sjukfallen har framskrivningen utvecklats så här:

Att regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 skulle nås redan i år finns inte på kartan. Dock fanns det så sent som under våren en tro att det skulle kunna bli så.

Att det finns ett tryck uppåt i algoritmens beräkning av årsutfallet med utfall tom oktober som underlag beror på att oktober i år inte visar någon minskning jmf med oktober 2017.

Försäkringskassans prognos för 2018

I den senaste prognosen, publicerad i juli, trodde man på en minskning av sjukskrivningsdagarna med 3,7 %. Eftersom minskningarna planar ut kommer man nog att ändra sig i den prognos som troligen publiceras den 8 november.

Den algoritm som Datora arbetar med har inte ändrat sig mycket under året.

Troligt_riket_1809

Den röda linjen är närmast horisontell och lär så förbli fram till det slutliga utfallet för 2018. Då ska jag här förstås visa upp prognosfelen under året för algoritmen jämförda med felen i försäkringskassans prognoser. Det kan gott hända att algoritmen visar sig ha varit träffsäkrare.

Fast då bör det påpekas att att försäkringskassans prognoser innehåller mycket mer än just bara detta mått. Samt att man där har ett längre tidsperspektiv än enbart innevarande år.

Dock, algoritmen kan leverera framskrivningar uppdelade på sådant som sjukfallens längd, kön och län. Och allt detta samtidigt. Här nedan ser du troligt utfall för sjukfall kortare än 2 år/kvinnor/Västernorrlands län

Troligt_22_korta_1809

Även här är den röda linjen påfallande horisontell; en komplimang till algoritmen.

Pågående sjukfall per juli 2018

Sjukfallen är färre än för ett år sedan, men minskningen visar en tendens att plana ut.

påg_sjukfall_1807

Det ser man i diagrammet ovan – om man har goda ögon. Som jag brukar påpeka är de regionala skillnaderna ganska stora. Nedan ser du motsvarande diagram för Västernorrlands län. Ständiga uppgångar har sedan början av 2017 förbytts i uthålliga minskningar. Om det är ohälsan eller rättssäkerheten som förbättrats kan man verkligen undra.

påg_sjukfall_1807_22.JPG

De riktigt långa (>2 år) sjukfallen är runt 15% fler än för ett år sedan, men som jag påpekat i ett tidigare blogginlägg så har de nog peakat för den här gången.

Även här finns det en påtaglig regional variation. Det behöver man inte särskilt god syn för att bli varse då man tittar på diagrammet nedan.

långa fall per län_1807

Särskilt spännande är att extremlänen (Västernorrland och Gävleborg) är grannlän. Det finns gåtor kvar att lösa i socialförsäkringsvärlden. Tyvärr märker jag inga tecken på att någon jobbar med att finna just denna gåtas lösning. Jag berömmer dock av att efter fattig förmåga ständigt peka på problemet. Det är ju ändå första steget mot en lösning.

 

Troliga förändringar under 2018

Baserat på utfallet till och med september är förutsägelser om länsvisa troliga förändringar tämligen säkra. OBS att försäkringskassan inte alls gör sådana beräkningar. De som är intresserade av länsvisa förändringar är hänvisade till den här bloggen.

För dagar utbetalda i sjukfall <2 år ser det ut såhär:

Troligt_länen_korta_1809

Alla län minskar, men påtagligt olika mycket. Att det kan bli så uttrycker med stor säkerhet att lagar/regler inte tillämpats lika i hela landet. Annars hade minskningarna i norrlandslänen knappast varit möjliga. Men det är förstås klokt att inte nu bråka om det utan snarare glädje sig åt att de ställer in sig i ledet.

För dagar utbetalda i sjukfall >2 år ser det ut såhär:

Troligt_länen_långa_1809

För de långa sjukfall gäller fortsatt stora ökningar. Minskningar finner man enbart i Västernorrland och Jämtland, två län som kraftigt minskar också dagarna i de kortare sjukfallen. Dessa två län har (numera) därför sjukpenningtal kring Rikets.

För sjukskrivningsdagarna oberoende av sjukfallets fallängd ser det ut såhär:

Troligt_länen_tot_1809

Rikets minskning lär bli 3%. Det blir spännande att jämföra Datoras beräkning med försäkringskassans prognos, som troligen publiceras den 8 november.

Litet överraskande är det nog att utvecklingen är så olika. Hur kan Västernorrland minska med 20 procent samtidigt som grannlänet Gästrikland ökar? Speglar det regionala variationer i hur lagar och regler tillämpas? Försäkringskassan borde veta, men säger inget om detta.

Länens sjp-tal per september 2018

Regeringens mål är att Riket ska komma ner till 9,0 per dec 2020. Så förväntan heter minskning. Några län levererar stora minskningar, men det finns också län som ökar.

sjp_diff sedan 1712_1809

I dessa dagar diskuteras en rapport från ISF där man menar att regeringens signaler (snarare än lagändringar tagna i riksdagen) ifrågasatt rättssäkerheten i försäkrings-kassans handläggning av sjukskrivningsärenden.

Själv skulle jag inte utesluta att de påtagliga minskningar av sjukpenningtalet som skett i de flesta norrlandslän uttrycker en ökad rättssäkerhet i handläggningen.

Utvecklingen i länen är verkligen olika. Här ett smakprov:

sjptal_utvalda_län_1809

Jönköping, som länge legat nära Riket ligger nu påtagligt över som en följd av att sjukpenningtalet numera ökar i det länet. Jämtland och Västernorrland, som länge haft påfallande mycket högre värden än Riket har minskat kraftigt. Och detta att Jämtland och Västernorrland (som två tydliga exempel) numera ligger kring riksvärdet är jag benägen att se som ett tecken på ökad rättssäkerhet i tillämpningen.

Det finns, enligt min mening, inga objektiva skäl för enskilda län att kraftigt avvika från riksvärdet.

De riktigt långa sjukfallen har nog peakat

2års_1806

Riktigt säker kan man inte vara, men nog förefaller det troligt att det vi närmast kommer att få se är ytterligare minskningar av de riktigt långa sjukfallen.

Jämfört med juni 2017 är de fler men inte längre så rasande många fler. Per län ser det ut såhär:

långa fall per län_1806

Precis som jag skrev i min förra post så är alla staplar nu lägre. Och Norrbotten visar riktig minskning. Länen längst till vänster är desamma som förra månaden. Och Gävleborg har även nu den största ökningen. Grattis till Kalmar som förra månaden låg 3:a från höger men nu flyttat sig mot Riket. Nu ligger man som nummer 7 från höger.

Men vad är det som händer i Västernorrland som inte händer i Gävleborg? De är ju ändå grannlän. Någon vet. Det vore spännande om någon ville berätta.

De riktigt långa sjukfallen har peakat?

2års

Då vi fått ett par månader till kan vi säga mera säkert om de riktigt långa sjukfallen nått sin topp för denna gång.

Men man ser ju tydligt att de långa sjukfallen i maj var många fler är för ett år sedan. Och här kan man se hur det ser ut per län.

långa fall per län_1805

Rikets värde är drygt 20 procent högre än ett år tidigare. Gävleborg ligger sämst till med en ökning på 35 procent. Västernorrland, Jämtland och Norrbotten (nästan) har minskat sina lång sjukfall sedan maj 2017.

Detta är på totalen en rätt oroväckande bild. Men väger man in att de långa sjukfallen i bästa fall inte fortsätter att öka nu så kommer förstås de här staplarna att bli lägre när jag (om sådär två veckor) kan publicera diagram baserade på nya siffror.