Stockholm och Skåne i fokus

Den minskning vi sett under senare tid har berott på att antalet dagar i kortare minskat mer än vad dagar i längre fall ökat. Och jag har tjatat om att den utvecklingen är skör. Minskningen kan lätt bli en ökning. Och det är precis vad vi nu ser i Stockholm och i Skåne.

Både för de kortare och för de längre fallen ser vi ökningar. För Skåne ser det ut såhär:

Utfallet i dessa båda län betyder mycket för hur rikssiffrorna blir. Det är klokt att inte räkna med någon fortsatt påtaglig minskning. Det gör inte försäkringskassan i sin prognos och det gör inte Datoras algoritm. Vad regeringen förväntar sig är litet oklart. Det blir spännande att se vad det kommer att stå i det nya regleringsbrevet.

Sjukskrivningsdagar tom april

Idag fick jag nya data från Försäkringskassan. Det senaste utfallet rubbar inte vad algoritmen ser som det troliga årsutfallet. Den röda linjen är fortsatt horisontell.

Som tidigare finns det spännande regionala skillnader. Här är det utlovade diagrammet med hur jan-april i år förhåller sig till samma period förra året. Och nu i absoluta tal. Längs till höger hittar vi Skåne och Stockholm och längst till vänster Skåne. Tillsammans utgör dessa tre län 50% av Riket. Om nu Skåne och Stockholm ökar sådär mycket så måste några andra minska. Och Västra Götaland minskar ungefär lika mycket som Skåne ökar. Men så har vi ju ökningen i Stockholm.

Det är många norrlandslän bland de som minskar. Trots att dessa län är ganska små visar de på rätt stora minskningar i absoluta tal. Tro hur länge de ska orka kompensera för ökningen i Stockholm…

Pågående sjukfall i januari

Den senaste uppgiften försäkringskassan publicerat är januari. Och det är tydligt i diagrammet att värdet nu är nästan exakt detsamma som förra året (och som det var 2015).

Men i januari 2018 kunde vi räkna hem en minskning med nära 12 000 jämfört med januari 2017. Nu är motsvarande minskning bara drygt 1 300. Så temat ‘utplaning’ gäller (förstås) både de pågående sjukfallen och de utbetalda sjukskrivningsdagarna.

Ny generaldirektör och nytt regleringsbrev

Här en länk till socialdepartementets pressmeddelande.

Där finns viktiga markeringar. Målet om ett sjukpenningtal på högst 9,0 per dec 2020 tas bort.

Det görs en stark markering om de regionala skillnaderna. Det tycker jag är välkommet. Såhär står det:
Det finns stora skillnader i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor och dessutom omotiverade (min kursivering) regionala skillnader. Försäkringskassan har tidigare arbetat för att minska dessa skillnader, och nu får myndigheten ett tydligt uppdrag att fortsätta sitt arbete.

Baserat på mars-utfall

Det nya utfallet har inte inneburit någon revolution, så den framskrivning som kan göras nu känns rätt säker.

Den där minskningen bygger på att ökningen av sjukskrivningsdagarna i de riktigt långa fallen (>2 år) inte ska bli större än minskningen i de inte riktigt så långa fallen. Men situationen är skör.

Spridningen mellan länen är, som tidigare, stor. Här ser man det i procent. Framöver ska jag visa det i absoluta tal. För det är så att utan de stora minskningarna i Norrland skulle Riket hamna på plus (+).

Trolig utveckling fördelad på län

Som jag påpekat många gånger är detta en ganska spretig bild. Störst trolig ökning har Gotland med 10%. Den uppgiften är ännu osäker. Dels är Gotland litet, dels har vi ännu bara två månadsutfall. Och det är inget problem för riksvärdet. Därtill är Gotland för litet.

Men för två de tre län som ensamma utgör hälften av riket är den troliga utvecklingen en ökning. Det är oroande.

Nåja, ännu har vi bara två månadsutfall. Mycket hinner ändra sig. Och då kan du läsa om här. När försäkringskassan släpper de nya månadsutfallen så presenteras konsekvenserna här.

Troligast: små förändringar under 2019

Som tidigare: de kortare sjukfallens nettodagar minskar och de längre sjukfallens nettodagar ökar. Och minskningen är bra nära lika stor som ökningen. Så på totalen lär det bli nära plusminusnoll.

Ökningen för de långa sjukfallens nettodagar lär plana ut eftersom antalet riktigt långa sjukfall (>2 år) minskar.

Och hur trolig är då minskningen av nettodagarna i de kortare sjukfallen?

Givet de två månadsutfall vi hittills har så finner inte algoritmen anledningen att ändra sin uppfattning. Årsutfallet lär hamna kring -1,5 miljoner nettodagar. Så då spörs det hur mycket nettodagarna i de långa sjukfallen kommer att öka.

Fortsättning följer.

56 miljoner dagar per år

I kort sammanfattning är det vad som står i försäkringskassan nyligen publicerade prognos. Fast man får leta upp det i bilaga 2.

Det stämmer rätt väl med vad Datoras algoritm förutsäger för 2019. Men försäkringskassan har ett längre tidsperspektiv. Man räknar med nivån 56 miljoner nettodagar sjukskrivning hela vägen till och med år 2022. Och det var också den nivå vi landade på år 2018. Nu räknar man med att vi kommer att befinna oss på en platå. Minskningarnas tid bedöms vara förbi.

Sjukpenningtalet, som regeringen tidigare målsatte till 9,0 per dec 2020, det måttet minskar 0,1 per år. Men det beror alltså på att nämnaren ökar. Och i nämnaren hittar vi antalet personer som finns i ett sådant läge att de skulle kunna bli sjukskrivna. Här finns t ex inte de som är för unga, de som är för gamla och de som är ‘förtidspensionerade’.

Men till 9,0 kommer vi inte till 2020. Ännu 2022 räknar försäkringskassan med att sjukpenningtalet är 9,4.

Det blir spännande att se om den nya regeringen ånyo sätter ett mål i termer av sjukpenningtalet. Och i så fall vilken nivå man väljer.

Trolig utveckling fördelad på län och sjukfallslängder

En av algoritmens stora fördelar är att den lånar sig till fördelning på olika varianter av ‘snitt’ i det totala materialet. I det här diagrammet redovisas fördelning på såväl län som i vilka sjukfallslängder som dagarna utbetalas.

Ta t ex Kronobergs län. Där är den troliga minskningen kring 10% då vi pratar om sjukfall som är kortare än 2 år. För sjukfall längre än 2 år är det istället en påtaglig ökning, strax över 20%. På totalen blir det ändå en minskning kring 6% eftersom de kortare sjukfallen (tack och lov) är klart färre än de långa.

Eftersom beräkningarna baseras på endast en månads utfall under 2019 finns det förstås en rätt stor osäkerhet. Men eftersom allt bygger på en algoritm är det en ‘fingerknäppning’ att redovisa nya beräkningar efterhand som vi får flera utfall från fler månader. Och sådan redovisning finner du här varje månad kring mitten av månaden.