Skört läge, nu med juliutfall

skört läge_1807.JPG

Dagarna i korta fall minskar, dagarna i långa fall ökar. Hittills har det gett en nettominskning på knappt 1,5 miljoner dagar. Och hur skört är det?

För korta fall (nåja, kortare än 2 år) räknar algoritmen nu med att minskningen totalt under året ska bli 4,6 miljoner dagar. Och den framskrivningen har varit mycket stabil under året och därför högst trolig.

Troligt_riket_korta_1807

För långa fall har framskrivningen utvecklats så här under året.

Troligt_riket_långa_1807.JPG

Från en ökning med knappt 6 miljoner räknar algoritmen nu med en ökning på knappt 4 miljoner. Kanske blir ökningen till slut kring 3 miljoner (dvs ett utfall på 15 miljoner dagar för året) eftersom den röda kurvan kan förväntas börja plana ut.

Och då landar vi i att en trolig minskning då året är slut skulle vara kring 1,5 miljoner dagar. Och det ska ställas i relation till att det totala antalet dagar lär bli 56,5 miljoner dagar.

Minskning, ja, men knappast trygg. Jag vidhåller därför: Skört läge.

Utfall, nu per juli

utfall_prognos_1807

Det lär inte bli några fortsatta minskningar att tala om under resten av året. Det tror inte FK, det tror inte min algoritm och det tror nog ingen som ser grafen ovan.

Troligt_riket_1807

Detta att den röda linjen går närmast horisontellt betyder att, i varje fall hittills, har algoritmen inte funnit anledning att göra några stora förändringar i sin beräkning.

Och att den senaste beräkningen i stort sett är densamma som 12-månadersvärdet betyder förstås att de månader som är kvar under 2018 inte lär bjuda på några påtagliga minskningar jämfört med samma månader 2017.

Detta är en sanning för riket. Tittar man på de olika länen finns det stora skillnader. Några län visar på stora minskningar då januari-juli jämförs mellan åren. Men det finns också län som visar ökningar. Inte stora, tack och lov, men ökningar.

minskning hittills_1807

Det finns också stora skillnader då man skiljer på korta och långa fall. Det finns en polarisering i sjukförsäkringen. Och den kommer jag att skriva om i nästa inlägg på den här bloggen.

Ny prognos

Nu har FK lämnat en ny prognos. Som väntat räknar man fortsatt med minskning under 2018. Men den minskningen är nu betydligt mindre.

I maj var bedömningen att sjukskrivningsdagarna skulle minska med 6,5%

I juli är bedömningen att minskningen blir 3,8%.

Man har alltså höjt prognosen påtagligt.

Här kan du ta del av FKs egna dokument.

Efter att FK räknat upp sin prognos ligger man nu mycket nära Datoras algoritm. Men man tror fortfarande på en större minskning än algoritmen.

Jag satsar mina pengar på algoritmen …..

Extrema sjukpenningtal per juni 2018

Redovisningen här handlar om precis samma kommuner som för en månad sedan.
Det enda som hänt är att sjukpenningtalen är aningen lägre.

För kvinnor
Högst Malå (Västerbotten) med    22,92
Lägst Danderyd (Sthlms län) med 7,02

För män
Högst Ånge (Västernorrland) med  12,80
Lägst Danderyd (Sthlms län) med    3,24

För samtliga
Högst Storuman (Västerbotten) med 16,10
Lägst Danderyd (Sthlms län) med        5,14

Största snedfördelningen mellan könen finns i Hällefors i Örebro län.

Där är sjp-talet för kvinnor 17,14 och för män 5,50, dvs kvinnorna är mer än 3 gånger så mycket sjukskrivna som männen.

Den minsta snedfördelningen mellan könen finns i Ödeshög i Östergötland.

Där är sjp-talet för kvinnor 8,67 och för män 8,30. Men inte i någon kommun är männen mer sjukskrivna än kvinnorna.

Hur långt till målet 9,0?

minskning_län_1806

Rikets mål är 9,0, men varje län har fått ett eget uppdrag/mål. Längst till höger hittar vi Jämtland och Norrbotten som båda redan nu nått sina respektive mål. Västernorrland, Halland och  Gotland behöver inte minska sitt sjukpenningtal mycket för att nå sina respektive mål. Det behöver däremot Södermanland och Jönköping. Särskilt för Jönköping är läget bekymmersamt eftersom sjukpenningtalet där ökat sedan årsskiftet.

Riket behöver minska med 8% för att komma ner till ett sjp-tal på 9,0. Eftersom man har nära 2,5 år på sig lär det lyckas – om nuvarande utveckling fortsätter. Men eftersom vi hittills inte riktigt kunnat förstå varför sjukskrivningar ökar och minskar så kanske ändå osvuret bäst.

Extrema sjukpenningtal per maj 2018

För kvinnor
Högst Malå (Västerbotten) med    23,23
Lägst Danderyd (Sthlms län) med 7,17

För män
Högst Ånge (Västernorrland) med  13,12
Lägst Danderyd (Sthlms län) med    3,25

För samtliga
Högst Storuman (Västerbotten) med 16,12
Lägst Danderyd (Sthlms län) med        5,22

Största snedfördelningen mellan könen finns i Hälleforsnäs i Örebro län.

Där är sjp-talet för kvinnor 17,34 och för män 5,72, dvs kvinnorna är mer än 3 gånger så mycket sjukskrivna som männen.

Den minsta snedfördelningen mellan könen finns i Ödeshög i Östergötland.

Där är sjp-talet för kvinnor 8,96 och för män 8,40. Men inte i någon kommun är männen mer sjukskrivna än kvinnorna.

Ett sätt att jämföra ett läns utveckling med (t ex) Rikets

Då man vill visa en akties utveckling jämfört med  något index eller en annan aktie brukar man använda en typ av diagram som kan användas också för att spegla vad som händer i sjukförsäkringen.

aktie_23

Såhär ser det ut då utvecklingen i Jämtland jämförs med utvecklingen i Riket. Ett kort tag i början av 2013 är utvecklingen i Jämtland ungefär som i Riket. Men sedan ser vi en minskning i Jämtland som är dramatiskt mycket bättre än i Riket.

aktie_22.jpg

För Västernorrland ser utvecklingen annorlunda ut, men i grunden är det positivt. För länet har i maj 2018 ett läge som är bättre än om det följt Rikets kurva.

aktie_04.jpg

Litet värre är det med Södermanland. Där ligger länet i maj 2018 sämre till än om det följt utvecklingen i Riket. Södermanland är därför ett län som jag i någon annan post i den här bloggen kallat för ‘eftersläntare’.

Försäkringskassan aviserar höjd prognos

Precis som jag anade (se mitt förra inlägg) kommer FK att höja sin prognos vid uppdateringen i juli. Man skriver:

Det saknas ännu detaljerad sjukfallsstatistik för perioden, men indikatorer pekar på att inbromsningen hittills under 2018 inte kan förklaras av en enskild faktor utan är sannolikt en kombination av fler startade och färre avslutade sjukskrivningar än prognostiserat. Sammantaget medför detta att prognosen för utgifterna sannolikt kommer att höjas vid nästa prognostillfälle.

Kanske kan sjukförsäkringen dyka upp bland valfrågorna ändå. Det mesta som årligen kostar kring 35 000 000 000 kr är värt både analys och diskussion – tycker jag.

Så här har algoritmen beräknat den troliga minskningen under 2018. Det skulle inte förvåna mig om FK ansluter sig till denna bild, dvs en minskning kring 2,5%.

Troligt_riket

 

De långa sjukfallen ökar ytterligare sin andel

dagar_per_fallängd3

I en situation där sjukskrivningsdagarna totalt sett börjat minska är det oroande att de dagar som betalas ut i långa sjukfall blir en allt större del av totalen. Och ökningen handlar dessutom de allra längsta sjukfallen, de som är längre än 2 år.

De dagar som betalas i sjukfall som är 180-364 dagar (ljusgröna ytan i bilden ovan) minskar sin andel. För den mörkgröna resp den ljusröda ytan är förändringarna små

Då den bortre tidsgränsen togs bort av regeringen ökade självfallet de långa sjukfallen och därmed deras andel av dagarna. Det hindrar inte att då jag ser diagrammet tycker jag att ökningen är oroväckande stor. Sedan sist har bilden kunnat uppdateras med utfall till och med april. Och utvecklingen fortgår som tidigare.

Ansträngningarna att få ned sjukskrivningarna kan ju inte enbart handla om de kortare sjukfallen. De långa sjukfallen är sjukfall därför att man bedömer att den sjukskrivne har goda möjligheter till återgång i arbete. Annars är sjukersättning/förtidspension rätt förmån.

Därför skulle jag vilja se en statistik som handlar om hur långa sjukfall avslutas. Hur många återgår i arbete efter en sjukskrivning som varat mer än 2 år? Antal och andel – det skulle ge ett bra underlag för en diskussion om tillämpning av reglerna för beviljande av sjukersättning.