FKs maj-prognos

Igår (2 maj) lämnade FK en ny prognos. Jag hittar den inte på deras webbplats, men du kan ladda ner den här Utgiftsprognos 201805.

För sjukskrivningarna räknar man fortsatt med minskningar, men långsammare.

jmf_prog_1805

Ett sammanfattning av argumenten för den nya prognosen är denna:

”Sammantaget medför utvecklingen av antalet startade sjukfall och deras varaktighet att antalet pågående sjukfall minskar för samtliga fallängder under 2018 och 2019 för att därefter utvecklas stabilt. Sjukfall i fallängder längre än 2 år förväntas dock att öka under större delen av innevarande år för att sedan börja minska.”

När det gäller de långa sjukfallen gör FK en särskild notering:

”Antalet pågående sjukfall som är längre än 2,5 år har ökat väsentligt sedan 2015, vilket i huvudsak beror på att den bortre tidsgränsen om maximalt 914 ersättnings-dagar avskaffades 1 februari 2016. Förändringar i regelverket medför att jämförelser över tid försvåras. En stor majoritet av de som tidigare lämnade försäkringen på grund av uppnådd maxtid återvände sedermera till sjukskrivning och startade ett nytt sjukfall. Under det gamla regelverket med en bortre tidsgräns överskattades därför antalet korta sjukfall i sjukfallsstatistiken, medan antalet långa sjukfall underskattades markant. Efter korrigeringar för detta framgår att ökningen av de långa sjukfallen inleddes redan under 2013 och inte i samband med att tidsgränsen togs bort.”

Fetstilen ovan har jag lagt till. What goes up must come down, jag vet. Men vad talar egentligen för att ökningen av de långa sjukfallen ska brytas under 2018? Nåja, FK har i denna prognos inte haft möjlighet att ta hänsyn till effekterna av regeringens senaste styrsignal – att byta generaldirektör.

Mer fokus på samordningsuppdraget och överlämningarna till arbetsförmedlingen bara måste komma att förlänga de berörda sjukfallen. Effekterna kommer att bli synliga i månadsutfallen före valet. Det är min tro,  det vet jag visst (en lätt förvrängning av psalm 240).

FK räknade i februariprognosen med en minskning av sjukskrivningsdagarna på nära 8%. I den nya prognosen har man justerat till en minskning på drygt 6%. Själv skulle jag bli överraskad om minskningen blir större än 3%.

FKs nästa prognos, som lär komma i juli, blir extra intressant läsning. Och den kommer jag förstås att publicera och kommentera här på min blogg. Men dessförinnan kommer det att finnas mycket att läsa och begrunda kring månadsutfallen.

Varför varierar sjp-talet så mycket?

De län som ligger till vänster om rikets röda stapel har, i förhållande till sin andel av befolkningen, en ovanligt låg andel av sjukskrivningsdagarna. Östergötland, längst till vänster, har en andel av dagarna som är 19,1% lägre än förväntat om man ser till deras andel av befolkningen.

Västra Götaland, näst längst till höger, har en andel av dagarna som är 16,7% högre än förväntat, givet befolkningens storlek.

De tre län som markerats med pilar, Stockholm, Skåne och Västra Götaland, har tillsammans cirka 50% av befolkningen. Hur det går med sjukskrivningsdagarna där är alltså mycket betydelsefullt för hur det ska gå med riksvärdet. Västra Götalands läge sådär långt till höger inger oro.

Och varför varierar sjp-talet så mycket mellan län? Den pinsamma sanningen är: Ingen vet, med säkerhet. Men man vet i alla fall säkert att det inte speglar skillnader i det allmänna (o)hälsoläget. Emellanåt har det beskrivits i termer av ‘kulturskillnader’.

En gång höll en hög chef en allvarlig betraktelse på temat Dessa skillnader tyder på rättstillämpningen inte är lika över landet. Efteråt hördes en av åhörarna mumla Ja ja, men vad ska folk leva av?

Kanske är det under den gatlyktan vi ska leta efter nyckeln?

Målet uttryckt i sjukskrivningsdagar

Sjpmål_dgr_riket

Sjukpenningtalet är kvoten mellan alla sjukskrivningsdagar under en 12-månaders-period och antalet personer som skulle kunna få utbetalning av sjukpenning.

Regeringen har angett målet till 9. Vet man antalet personer som under 2020 skulle kunna få sjukpenning så kan målet räknas om till ett antal sjukskrivningsdagar.

Det är inte alldeles enkelt eftersom den där nämnaren ökar över tid. Men om man tar den senaste ökningen och låter den fortsätta i samma takt så kommer man till att nämnaren skulle bli kring 5,9 miljoner (upp från 5,7 miljoner år 2017). Och därmed skulle antalet sjukskrivningsdagar under 2020 få bli högst 53 miljoner.

Motsvarande beräkning kan göras för varje län.

Den tillritade linjen i diagrammet ovan slutar i det antal dagar som motsvarar regeringens mål. Det är tydligt att om minskningarna fortsätter (som under 2017) så kommer målet att nås tidigare än vad regeringen stipulerat. Försäkringskassan skriver i den senaste prognosen (feb 2018) att det torde ske i början av 2019.

Här på bloggen kommer kurvan att redovisas för Riket och för varje län. De uppdateras varje månad då nya siffror släpps. Klicka på Utfall här, eller i menyn i det svarta bandet.

Polariseringen i sjukförsäkringen

dagar_per_fallängd

En allt större del av sjukskrivningsdagarna betalas ut i riktigt långa sjukfall (>2 år). Med goda ögon kan man se att det under 2017 betalades ut färre dagar än under 2016. Den högra cirkeln är något mindre än den vänstra.

Det som ger den stora ökningen av den blå kilen är att under 2017 ökade dessa dagar markant.

På totalen var minskningen 3,8 miljoner dagar. Men de långa sjukfallens dagar ökade med 4,4 miljoner. Och därmed steg dessa sjukfalls andel av alla dagar från 12 till 20%.

Det finns en påtaglig polarisering bland de arbetslösa. Vi verkar vara på väg mot en liknande situation i sjukförsäkringen. Det är en olycklig utveckling.

Det är inte helt överraskande att Försäkringskassan anser att det finns anledning att diskutera kriterierna för sjukersättning (förtidspension). Att personer ska vara långtidssjukskrivna ända fram till pensioneringen känns inte rimligt.

Utmaningen

sjptal

Sjukskrivningsdagarna (de som betalas av försäkringskassan) har varierat mycket över tiden. Inte många tror att dessa upp- och nedgångar speglar några motsvarande variationer av folkhälsan.

Inte överraskande då att det finns en bred politisk enighet att variationerna över tid måste minska. Vi bör dessutom hamna på en nivå som är lägre än den nuvarande. Skälen är i huvudsak två:

  1. sjukskrivning är en ‘medicin’ med mycket biverkningar
  2. utgifterna i sjukförsäkringen är så stora att de påverkar reformutrymmet och därmed utrymmet för politiska initiativ på andra områden

Den sittande rödgröna regeringen har formulerat ett mål. Senast per årsskiftet 2020/21 ska sjukpenningtalet vara högst 9,0. Det innebär att det totala antalet sjukskrivningsdagar under 2020 inte får vara högre än cirka 53 miljoner.

Försäkringskassan bedömer i sin senaste prognos (febuari 2018) att regeringens mål kommer att nås redan i början av år 2019.

Den här bloggen kommer löpande att redovisa fakta och tankar kring utvecklingen i sjukförsäkringen. Välkommen tillbaka!